Fredag

Igar var jag inne i ett köpcentrum i närheten av där älskling bor. Jag skulle köpa en jacka och nagot att ha pa mig i helgen när det är dags för fest. Det spenderades över fyra timmar där inne trots detta kom jag ut tomhänt. Humöret var nere i botten, och hela dagen förstördes. Jag blir alltid sa när jag inte hittar nagot, alltid. Stackars älskling som var med mig. Pa väg hem sa jag hela tiden att jag inte ville festa mer i helgen, jag vill ligga under täcket och sova. Haha. Nu skrattar jag at det men det var verkligen jätte jobbigt igar. Människor svälter, det krigas och dödas överallt i världen och jag blir förbannad för att jag inte hittar nagot att köpa. Det kändes plötsligt inte lika jobbigt när jag tänkte sa.

Iallafall. Fredag idag och party! Det far bli som det blir, men det blir säkert jätte kul trots att jag har svart med mitt klädval. Julmarknad och varm alkohol star pa schemat.

Nu: Duscha, städa, packa och dubbelkolla allt. Jag är senil ibland.




Tankarna flyger iväg...

Pa tal om gamla människor (som jag skrev om i det första inlägget för dagen) sa kom jag nyss och tänka pa släktkalaset vi var pa i lördags. Chris mormor är hur söt som helst och har noll koll pa dagens teknik. Hon tror ärligt talat att världen ser ut som den gjorde för trettio ar sedan, fick nästan panik när Chris sa att han skulle bränna en DVD till sin kusin... Det var rätt roligt.

Anyway, dagen har varit relativt lugn. Jobbade till halv sex idag och vi ägnade tiden at att mala med vattenfärg, leka med lera, med dinosarier, bygga en koja under köksbordet, leka superhjältar och kurragömma. Efter att jag lagat mat till dom och dom ätit satte jag igang tv:n en stund för att fa lite lugn och ro ett tag, men dessa barn är inte ett dugg intresserade av det. Sa det gick at helvete. Dock har jag inte haft nagot emot alla lekar vi gjort idag för barnen var rätt glada och fulla av skratt, och det slutade med att jag fick en skrattattack. Da slutade barnen och kollade konstigt pa mig, dom har aldrig sett mig skratta sa mycket. Vänner som känner mig bra vet att jag kan fa skrattattacker när det egentligen inte passar, det har hänt rätt ofta i de mest konstiga situationer. Men alla har väl nagon svaghet, eller hur?
Den stora pojken fick för sig redan imorse att han skulle ha fest. Redan vid frukosten började han planera hur manga kakor vi behövde och hur manga balloner som skulle pumpas upp. Pa dagis bjöd han alla sina vänner och när vi kom hem började han direkt fraga när gästerna skulle komma. Jag vet inte vad som var fel med honom, sa framatdriven har jag aldrig sett honom. Han till och med berättade hur man gjorde kakan som han ville ha när jag stod och lagade mat..... Sen när vet en fyraaring hur man gör kakor?

Slut för idag. Over & out!



Förvanad, glad och överraskad

Nu är jag lite sadär överraskad, förvanad och glad. Det verkar som att min musiksmak sedan flera ar tillbaka börja komma fram allt mer i Sverige. I Tyskland har den funnits länge, men att den nu blir populär pa andra ställen gör mig glad.

Aftonbladet - http://www.aftonbladet.se/nojesliv/klick/article1334810.ab - skiver tillexempel:

"Jumpstyle är knappast något nytt fenomen. I Holland, Belgien, Tyskland och Frankrike är musikgenren och dansen redan jättestor.

- Numera släpps alltfler singlar även i jumpstyle-remixer, säger Per Sparv på Family Tree Records.

Skivbolaget ligger bakom den svenska lanseringen av Dj Porny och hans jumpstyle-remix av "Me so horny". Musikgenren som ligger till grund för dansen kommer från hardstyle som härstammar från hardcore. Den påminner både om trance och hardcoretechno."

Kolla även in den fina videon här nedanför:




Onsdag

Pa tv igar berättades det om en man som skulle springa ett marathon i London. Inget ovanligt med det, men denne man var över hundra ar gammal. Det är helt otroligt! Han rörde pa sig som om han var femtio ar yngre och pratade precis som om inget kunde stoppa honom. Tänk om man haft den viljan, da hade man natt langt.

Det är onsdag idag, vilket innebär att halva veckan har gatt. Pa fredag blir det den första (av fem eller mer..) julmarknaden för aret. Där ska vi träffa ett par vänner och dricka varm glögg, och lite annat smatt och gott. Resten av helgen är ännu obestämd.
Det är sa kallt nu att man helst vill vara inne hela tiden. Det spelar ingen roll om man har mössa, vantar och en tjock vinterjacka pa sig. Man fryser ända. För tillfället sitter jag och drömmer om en resa till nagot varmt ställe med klart vatten, fin strand och manga palmer. Hur underbart hade inte det varit? Dock är ekonomin inte tillräckligt bra för att bara aka bort pa en spontan resa sadär. Men drömma gar ju alltid...



Tisdag

När man är ledig är det självklart att tiden rinner iväg. Klockan är redan halv tolv och om en halvtimme maste jag hämta barnen fran dagis igen. Känns som jag precis lämnade dom där. Dock är det bara skönt att fa denna dag överstökad sa jag kan aka hem till Chris och mysa.

Och där tog mina ord slut. Jag har inget mer att skriva. Mina dagar ser alltid likadana ut, och hur intressant är det att läsa samma sak varje dag? Nu lägger jag av, och skriver igen när det finns mer vett i skallen.




Fyra veckor kvar, 26 dagar

I helgen har jag umgatts med Chris massor, och hans familj med släkt. I fredags lagade vi nagon sorts lasange tillsammans, med massor av grönsaker och utan kött. Blev faktiskt riktigt bra och mina smaklökar vänjer sig sakta med säkert av att inte äta kött längre.
I lördags var det släktkalas och det var faktiskt helt okej. Jag är van vid kalas som börjar runt tre tiden och slutar inte senare än sju, men här började det vid nio och slutade... ja, pa natten nagongang. Men det var rätt underhallande pa sitt sätt. Jag vantrivdes inte iallafall.

Tiden har saktat ner nu. Sekunder blir minuter och minuter blir timmar. Fyra veckor känns som en evighet. Jag vill sa gärna hem nu, direkt. Utan väntan. Manga säger att jag ska ta tillfället i akt och njuta av tiden har kvar här. Don't get me wrong, jag njuter varje sekund som jag far tillbringa med älsklingen, men majoriteten av dagarna jobbar jag. Och det är när jag jobbar som jag mar daligt. Bloggen använder jag mest för att fa klagga därför skrivs det mycket negativa saker här. Jag är inte ledsen och arg hela tiden. Jag ler och skrattar för det mesta, men ibland finns det dagar man bara vill krypa tillbaka under täcket och inte ga upp, det har alla. Idag är en sadan dag. Mandagar är blad det värsta jag vet, da man vet att man har en lang vecka framför sig av arbete innan det är helg igen. Usch.

Keep bleeding, keep keep bleeding love... ooh, you cut me open.. Älskar!




Fredag

Sa ensam som jag kände mig igar, har jag nog aldrig känt mig. Att vara i hans lägenhet utan honom är nagot jag aldrig vill uppleva igen. Dock fanns Linda pa msn, och hon gjorde det bra för en stund! Tack!

Laten som jag la upp i förra inlägget har det lyssnats flitigt pa. Just can't get enough...

Det blir ett kort inlägg nu, eftersom att barnen är hemma fran dagis och hur trött jag än är, kan jag inte lata dom sitta framför tv:n hela dagen. Efter jobb aker jag till Stade, och träffar älskling! Oh, vad jag längtar!



Bleeding Love

Favoritlat just nu. Sa känslosam. Sa underbar.



Leona Lewis - Bleeding love



Världens bästa

image74

Jag tänkte bara göra er uppmärksamma pa att jag har världens bästa pojkvän.



The way up..

Efter ett par sentimentala filmer och Ben&Jerrys glass "Chocolate Therapy" somnade jag igar natt. Dagen var ju inte den bästa, men nu är den över iallafall. Idag jobbar jag till tre och därefter beger jag mig till Schenefeld och min älsklings lägenhet. Dock befinner han sig hos sina föräldrar sa jag har lägenheten för mig själv. Jag tänkte hyra ett par filmer, ta ett bad med levande ljus och bara ta hand om mig själv. Det behövs. Sen ska jag somna i hans säng med hans t-shirt pa mig, efter att jag har luktat pa hans kudde. Jag saknar honom!

Pa fredag aker jag ocksa till älsklingens föräldrar. Det blir förmodligen bio pa fredag, för jag har ingen lust att festa. Dagen efter ska vi hem till hans kusin som fyller ar, därefter far vi se. Jag känner för att mysa hela helgen igenom. Bara vara i hans armar. Finns det nagot bättre?



Jobbigare dag far man leta efter

Känner mig sa ensam för tillfället, och energilös. Denna dag var lika lang som gardagen, men ännu trakigare eftersom vi bara var inne. Sedan blev det ovanligt mycket brak mellan ungarna, dessutom vägrade den lille att sova middag.
Ensamheten kommer alltid krypande när jag sitter här inne i mitt rum och tänker lite för mycket, en annan bidragande faktor är att jag inte träffat älsklingen sedan iförrgar och da bara för ett par timmar. Jag kommer definitivt bli deprimerad när jag flyttar hem, av saknad till honom. Nu har jag bott här i fem manader och är van att träffa honom i princip varje dag, när jag flyttar tillbaka kommer det bli som innan, dvs en gang i manaden. Jag vet ärligt talat inte hur jag ska klara av det men man far ta och vänja sig. Han är den mest betydelsefulla personen i mitt liv och utan honom fungerar jag inte.

Min värdfamilj hittade en aupair fran Tjeckien, hon har varit här ett par ganger och lekt med barnen (jag har inte varit här da), och det verkade pa familjen som att dom skulle erbjuda henne jobbet. Nu har jag fatt reda pa att hon inte alls har den kompetens som krävs. Hon har ingen erfarenhet med barn av nagot slag, dessutom kan hon inte halla tider. Hon har kommit försent varje gang hon skulle komma pa besök. Detta ledde da till att mamman var tvungen att berätta det för henne. Idag av alla dagar, när jag är där. Första gangen jag träffar henne sa är det tack och hej igen liksom. Iallafall, hon kommer en timme försent, börjar "leka" med barnen (om man nu kallar leka sitta och kolla pa). Sedan kallar mamman pa henne fran köket, och berättar där hur det ligger till. Hon börjar grata.
Jag hade nästan kunnat grata jag med, dock inte pga av henne, men om hon fatt jobbet hade jag kunnat vara hemma till nästa helg. Nu maste jag vänta till jul. Men vad gör man?



Längtan

Det är ungefär en manad kvar till jul. Jag längtar otroligt mycket efter att fa umgas med min familj och se mina systersöner öppna sina paket. Deras ansikten lyser alltid upp för varje paket som öppnas, man blir hur glad som helst. Jag längtar även efter alla dofter som kommer med julen, pepparkakor, julmat, stearinljus, och speciellt mammans julstädning till gamla goda julsanger.. Det är alltid sa mysigt. Och detta aret blir det i ett nytt hus, eftersom vi flyttar. Jag ser fram emot att inreda mitt rum, att tapetsera och att göra det mysigt. Jag längtar!




Studenten

image73
Jag hittade en söt bild fran studenten pa mig och Jessie,
jag kan inte första att det är fem manader sedan...



Hanna goes vegetarian

Nu har jag slutat med köttätandet. Den utlösande faktorn var en kebabätande pojkvän igar, da jag kom ihag ett program fran förr där dom visande hur man gjorde kebabkött. Och tro mig, ni vill inte veta. Dock är det inte endast därför som jag blir vegetarian, jag gör det för djurens skull, för det faktum att jag inte stödjer slaktning av djur, och även för att jag inte vill äta nagot som en gang levt. Acceptera eller inte, det är mitt beslut och jag star fast vid det.

Jag fick sova tva timmar längre än vanligt idag, dvs till halv sju. Föräldrarna har idag ledigt eftersom dom ska pa begravning flera hundra kilometer härifran, vilket innebär att jag är själv med barnen hela dagen, kvällen och natten. Dom har nyss akt och jag har lite tid tills barnen ska hämtas. Städerskan är här och jobbar pa för fullt, fönsterna ska putsas idag i hela huset, vilket betyder sex timmars extra arbete. Stackars tjej.




Semestern slut

Nu är jag tillbaka i Hamburg. Kom tillbaka till familjen imorse runt halv sju, fick sova hos älskling en natt innan det var dags för jobb iallafall, och det var det underbaraste pa länge.
Morgonen var helt okej. Jag lekte med barnen som vanligt och at frukost. Sedan bar det iväg till dagis utan brak, jag kan inte riktigt första det själv, att dom klädde pa sig utan att säga emot.

Snart är det dags för vidare jobb, dock blir det ingen seriös matlagning (hamburgare), men ibland far man ta det lugnt. Den nya aupair-tjejen kommer hit idag och hälsar pa för tredje gangen. Barnen maste ha en chans att vänja sig innan jag aker hem.. Jag förstar bara inte varför jag ska jobba enda till jul, att aka hem nästa vecka hade inte varit fel.
Värdmamman sa förresten imorse att den nya aupair bara är häften sa bra som mig. Hur snällt det än är mot mig sa gillar jag inte att hon tänker sa negativt om den person som ska jobba här efter mig.. Det paverkar barnen negativt. Speciellt när hon säger det samtidigt som jag leker med dom.

Morgondagen lär bli jobbig. Det är jobb hela dagen, dvs morgon, middag, kväll och natt. Föräldrarna ska 30 mil bort pa begravning och stannar där över natten. Det blir nog ett besök i skogen med barnen ett par timmar, för att trötta ut dom sa dom somnar lätt sen. Det brukar funka.
  
Sist men inte minst bjuds det pa tva bilder. 
Den första pa barnen i skogen, den andra pa barnen när det äts frukost, den togs imorse.
image71
image72



Jag saknar dig

Den där känslan finns i magen just nu. Den där hemska känslan som innebär saknad. Jag saknar Chris så otroligt mycket, men att jag åker tillbaka imorgon gör det faktiskt inte bättre. För det är ju här jag vill vara, i mitt hem, men samtidigt i min älsklings armar. Varför ska det vara så svårt att må bra? Det pågår en kamp i min hjärna just nu, för att vinna över saknaden. Jag måste klara av det. Jag vet ju i hjärtat att vi ses snart igen, men hur ska jag klara av väntan? Varför är det så svårt att bli lycklig? Varför kan jag inte få slippa den oroande känslan i magen kallad saknad? Jag behöver hans trygghet, kärlek och värme, men samtidigt behöver jag ha min familj nära...



Ich werde dich vermissen..

Jag saknar redan Hamburg.
Varför ska pengar styra ens liv?
Allt jag vill är att vara nära min älskade, är det för mycket begärt?




Sista helgen

Då har semestern i Sverige börjat gå mot sitt slut. Sista helgen är här och på måndag är det tillbaka till verkligheten (vilket innebär skrikande ungar...). Idag åkte min älskade hem och efter jag lämnat honom vid tt-line's terminal kom Malin förbi. Jag blev väldigt överraskad, men det var hur kul som helst. Efter det tog jag Trelleborgs stadsbuss och begav mig hem till Camilla. Vi pratade och hade det mysigt ett tag. Därefter åkte jag till Malmö för att hälsa på Sara och hennes söta katt. Hann stanna till våra bästa år började ungefär, sedan tog jag tåget hem.

Nu har jag städat massor och pratat med föräldrarna. Snart är det dags att göra sig i ordning för ikväll är det dags för party med mina tjejer. Iiiiih! Blir glad bara jag tänker på det. Hem till Jessica först, sedan utgång i Lund. Hörde dessutom att det var technomusik på det stället vi ska.. Kan det bli bättre?
Imorgon ska jag på inflyttningsfest i Trelleborg. Ska bli spännande! Första gången jag festar med Malin, ser framemot det.

Kom ihåg det jag skrev i förra inlägget, skriv era födelsedagar om ni vill bli ihågkomna! Ta hand om er!



Onsdag

Idag är det redan onsdag, tiden går hur fort som helst nu och det börjar närma sig "hemresa". Jag vill inte alls och får ont i magen av bara tanken. Hur ska man göra för att kunna njuta av tiden jag har här istället för att tänka på jobbet? Det är i princip omöjligt för en människa som mig, jag tänker alldeles för mycket.

Ikväll ska vi på bio. Vi ska se en film kallad "1408", en skräckfilm om det övernaturliga. Vi ville egentligen se Saw IV men den har inte premiär förrän på fredag och då är älsklingen inte här. Annars har vi inte gjort mycket idag. Jag var hos tandläkaren imorse, sedan kollade vi på en film (glömde helt bort VBA), och nu har vi nyss kommit hem från en lång promenad där vi matade ankorna. Mycket avslappnande, hehe.

Det skulle vara mycket till hjälp om alla jag känner kunde skriva sin födelsedag i kommentarfältet. Vill fylla min kalender och på så sätt ha koll på alla er, inte vill man glömma att säga grattis! Det var väl allt för denna gången. Tågen stejkar igen i Tyskland och därför måste Chris kolla på deras hemsida nu. Ciao!



Tisdag

Det är onsdag imorgon vilket innebär tandläkarbesök. Usch, usch och åter igen, usch. Chris följer med mig och håller mig i handen.
Idag har vi inte gjort speciellt mycket mer än varit och shoppat, dock var det enda jag handlade en kalender för 2008. Chris handlade spel till sitt playstation.

På torsdag ska vi förmodligen till Camilla och hennes sambo för middag, det ser jag fram emot mycket, länge sedan vi sågs. På fredag ska Chris åka hem och när jag lämnat av honom på båten ska jag träffa Sara en sväng. Sedan förhoppningsvis lite fest med tjejerna från gamla klassen på kvällen.

Fick även se våra bästa år en sväng idag. Jan (tjejen som försökte stjäla Shawn från Belle) är tillbaka, dock vet ingen om det. Hon smyger en massa på Shawn när han pratar i telefon med Belle som befinner sig i Paris.
Kate är misstänkt som mördare och sitter fängslad, eftersom hon hittades med en kniv i handen där Cassie's blod på fanns.
Sami gör allt för att visa att John kommer att mörda Marlena (som kom fram på seansen jag skrev om i förra inlägget), men alla tycker att hon är konstig och att hon bara vill ha Marlena och Roman tillsammans igen. Lucas kommer in i Sami's lägenhet och finner henne gråtandes på soffan, dom bråkar som vanligt men avsnittet slutar med att dom kysser varandra (!).
Det var nog allt, Linda. Hoppas du gillar mina uppdateringar!



Dagarna går..

Jag vill aldrig åka tillbaka igen. Jag mår så himla bra här hemma, i min lilla byhåla, hos mina nära och kära. Jag önskar att jag inte behövde åka tillbaka. Inte ens tandläkarbesöket på onsdag gör mig nervös, för allt är så lugnt här. Jag vill inte att älsklingen ska åka tillbaka heller...

Innan jag flyttade uppskattade jag inte det så mycket som jag gör nu, och jag har verkligen lärt mig massor av tiden i Tyskland dessutom är jag många erfarenheter rikare.

Fick se våra bästa år imorse. Nu går det i ett rasande tempo... Celeste, Lexie, Jennifer, Sami och Roman hade en seans för att återkalla Jack och Abe's andar. Abe skickade då ett meddelande att John kommer döda Marlena. Vad menas med det? Jag har ju fått reda på att Marlena är mördaren. Det som lever får se. Skrev mest detta till dig Linda, eftersom jag vet att du älskar detta program lika mycket som mig.

Dags att mysa en aning med älsklingen, och ikväll blir det bio. Ciao!



Blogg från Sverige

Jag vaknade redan vid sex imorse och gick upp runt sju. Älskling ligger och sover fortfarande men jag är så rastlös och kan inte ligga still. Hmm... vad ska jag göra? Har redan hunnit med att dricka varm choklad och pratat lite med mamma, som förövrigt också vaknar tidigare än tidigast, det har hon gjort hela mitt liv.
Runt klockan ett kommer min kära syster med familj, längtar riktigt mycket till att få krama om mina systersöner. Om jag nu får lov att göra det, dom kanske inte kommer ihåg mig längre?

Det känns så konstigt att inte behöva jobba nu på en hel vecka. Bara göra vad jag (vi) vill. En riktigt härlig känsla! Nu ska jag nog krypa ner under täcket och värma mig hos älsklingen.

Vi hörs senare!



Men hör och häpna...

...Jag kom fram och lever fortfarande. Dock mar jag inte speciellt bra, har ont i magen. Mycket.

Älskade Sverige, nu är jag tillbaka! Wohoo!



Konsten att vänta

Väntar just nu pa att älskling ska bli färdig med sin bil. Är fortfarande hos familjen trots att jag slutat jobba.... Och jag är uttrakad. Dom sitter och kollar pa Shrek, medans jag underhaller mig här. En stund iallafall.

Det kan mycket väl bli sa att det inte skrivs pa en vecka nu, far se hur det blir när jag befinner mig i Sverige. Annars vet jag inte vad som ska skrivas. Gjorde det mest nu eftersom jag är uttrakad. Ska dubbelkolla packningen en gang innan jag ger mig iväg, sen ringa älskling och tjata lite.

Ha det bra sa hörs vi nästa gang!




Gräset är så grönt att jag tar bägge sidorna

"Jag ska överge cirkusen för neutral mark, för en helt ren sekund. Min själ söker uppehållstillstånd hos den som vågar vara fördomsfri en stund, har nödlandat bland ursäkter men troligtvis bara av säkerhetsskäl. Skuldkänslorna har mist sin makt över mig, en oplanerad riktning, ett darrhänt ögonblick jag bara måste ha.

Mitt namn på hans läppar som enda villkor för ett liv med innehåll. En billjett till ingenting men en möjlighet för mig att färdas åt nåt håll. Vill vara lika fantastisk som en i mängden, hålla mig på mattan och känna hur den svävar."



Dan före dan före hemresa

Jag har ingen ork kvar. Idag har min kropp gatt pa sparlaga. Jag orkar knappt lyfta armen, än mindre äta. Barnen har varit hemma idag, och jag har jobbat fran klockan sex imorse fram tills nu med att underhalla dom. Mitt humör har varit nere i botten men mamman var hemma sa det var bara till att le, hela dagen igenom.

Det enda som funnits i mina tankar idag var hemresan pa lördag, utan att tänka pa den hade jag gett upp. Pa lördag aker jag hem, och jag längtar otroligt mycket. Till min familj, till mina vänner och till mina underbara systersöner. När jag far barn ska jag uppfostra dom exakt sa som min syster uppfostar sina barn, för mina systersöner är jordens underbaraste ungar!

Jag saknar älskling sa mycket just nu, trots att vi senast sags imorse. Snart har vi varit tillsammans tre ar, sa länge har vi hallt hand, viskat i varandras öron att vi älskar varandra. Jag vill att aren ska bli till decennium, jag vill att vi, han och jag skall vara förevigt!
Love, Amor, Kärlek.. Kärlek maste vara världens vackraste ord.. (innebörden är förtrollande)



Lyckan varade inte länge...

Snart atervänder mina arliga vinterdepressioner. Det är bara en fraga om tid. Lite tid. Say goodbye to the old Hanna och välkomna en sönderhackad, haglös individ med kutrygg à la ringaren i Notre Dame och andedräkt likt rutten papegoja. Allt är emot mig just nu, t.o.m. apelsinerna i vart kylskap, som vägrar lata sig ätas utan en saftsprutande kamp. Rövhal! Och kom inte med en massa bullshitprat om att det finns ljus i slutet av tunneln, för det enda som finns där är ett bananskal med hög halkrisk.



Happy day today!

Trots förkylning känner jag mig sa...levande och oövervinnerlig! Ungefär som en vitaminfylld morot, som nagon ryckt ur jorden och som fatt skada solljuset för första gangen.
En ostabil känslostorm har erövrat min hjärna och slängt ut det normala förstandet. Men de flesta vet hur strange jag kan vara vid vissa tillfällen. No explanation necessary.


Ikväll är jag nog mentalt nykter igen. Förhoppningsvis.
Men ikväll är ikväll och nu vill jag glufsa i mig en stor fet onyttig nutellamacka.

Stay real!




En aktiv dag

Det sägs att man ska ta det lugnt när man är sjuk, dock fungerar det inte sa bra när man har tva sma ungar som vägrar vara stilla. Hela dagen har varit aktiv. Vi har varit i skogen här i närheten, pa lekplatsen, i stan och sedan har vi även lekt kurragömma och fightats med ballonger.

Runt halv tre ringer mobilen och det är ingen mindre än Susanne! Hon säger att hon och hennes kompis missat deras tag till Köpenhamn och därför maste vänta flera timmar pa centralstationen här i Hamburg. Jag är inte sen med att säga att jag kommer (skadeglad som jag var) men det dröjer enda till halv fyra innan jag kunde ge mig iväg. Väl pa stationen pratar vi hur mycket som helst och hon informerar mig om hur deras resa var och hur söt killen i bandet hon gillar var. Det var faktiskt hur kul som helst att träffa dig idag! Oväntat men trevligt!

Nu är det dags för näsdroppar och sedan ska jag prata vidare med alla söta och gosiga pa msn.

Gute Nacht!



Angra aldrig det, som en gang fick dig att le

Jag maste erkänna att det känns lite när vi pratar och jag inser att vi inte alls känner för varandra som vi gjorde da. Jag maste erkänna att jag nog egentligen vill att det ska vara som förut...
...ska jag vara helt ärlig så skulle jag nästan göra vad som helst för att fa det sa igen. Det är nästan sa att tararna kommer för att jag saknar det sa mycket.
Det vi har nu är inte ens i närheten av att vara lika fint som det vi hade.

Men o andra sidan är det nog svart, för det som var är oslagbart.



Inlägg fran lunarstorm

Eftersom jag inte har nagot vettigt alls att skriva idag, far ni läsa ett gammalt inlägg fran lunarstorm. Men mycket har inte förändrats sedan dess, det vill jag lova.



Sön 14 maj 2006 22:45

De suger som fan asså.
Helt sur, förbannad, arg, ledsen, besviken.

En dag ska jag bli näst intill perfekt, en dag ska jag må bra, känna att jag är precis den person jag vill vara. Men jag är bara sååå långt ifrån den personen just nu, jag vill ändra mig på miljoner sätt och jag önskar att det kunde hända över en natt... Men tyvärr har jag inte sådan tur. AND THAT MAKES ME PISSED!

Om inte ytlighet hade existerat, hade jag känt såhär då? Om inte alla krav funnits, om inte det hade krävts så mycket av en för att lyckas här i livet, hade jag känt på ett annat sätt då?
Allt jag vill är att må bra och vara stolt över den jag är och har blivit, vad är det som gör det så omöjligt?
Så många frågor utan svar...


Älskar min Chrischi av hela mitt hjärta och min själ, utan honom vore jag en levande död... Önskar att alla fick känna den kärlek jag känner, då hade världen varit en bättre plats att leva pa.

/Hanni





Mandagar är sa givande

"Typiska symtom hos en person som lider av obehandlad schizofreni är gravt desorganiserat tänkande, vanföreställningar och hallucinationer." Aha. Behöver ni fler bevis?

I brist pa vettig underhallning läste jag igenom mina gamla bloggar. Är jag faktiskt sa här pinsam!?! Nu har jag visserligen lovat att aldrig ta bort gamla inlägg, men jag var tvungen att avlägsna de grövsta texterna, för att trygga min fortsatta existens. Varför producerar jag bara skit? Jag är en skitmaskin. Andra skriver om aktuella händelser och sadant, medans jag drar tyck-synd-om-mig-visor. Skärpning! Jag behöver hjälp. Dr Phil? Oprah? Anyone?

I köket finns en dyr chokladkaka, som bara väntar pa att fa bli uppäten av mig. Den som uppfann godiscelibat borde skjutas hundra ganger om. Amen.
Timmarna går, men suget består. En morot kan verkligen INTE kompensera godis. Jag är så enfaldig.



Tidig morgon

Syster: Ja, men jag trodde inte du visste att jag hade en blogg ens! En dagbok har jag redan, har skrivit i den sedan jag var sex ar, da mormor fick mig att börja. Kommer ni pa släktkalaset? Jag saknar er!

Tillbaka till verkligheten. Det är sa kallt här, nästan minusgrader. Jag hoppas pa snö till jul, men efter juldagen kan vi helst slippa det.
Nu är det bara fem dagar kvar sedan aker jag och älskling till Sverige, och jag längtar sa mycket! Vi tänkte först ta bussen fran Hamburg till Malmö, men tydligen gar den inte längre. Därför blir det baten igen, vilket är rätt uttrakande numera.

Funderar pa att ta bort min piercing. Den i läppen alltsa, den uppskattas inte sa mycket längre utan var bara en kul grej att testa pa. Inte heller sa bra att ha den om man ska utbilda sig till sjuksköterska. Dock försvinner den i tungan aldrig! Det är min privata lilla leksak, och den syns inte ens.

Bloggen blir sa trakig när man inte känner sig deprimerad. Har inget att skriva om, för vem vill läsa om hur lycklig man känner sig? Det är tragiska, patetiska bloggar som gäller, iallafall som jag uppfattar det. Men det spelar ingen roll eftersom jag skriver för mig själv och ingen annan!



Söndag

Syster: Saklart jag inte tog illa upp, blev väldigt överraskad bara! Hur hittade du hit? Och vem mer läser min blogg?

Nu har vi nyss kommit hem till Chris. Ska snart äta nagot och sedan bara mysa framför tv:n, imorgon maste jag ga upp runt fem för att komma i tid till jobbet, men det känns faktiskt inte sa jobbigt längre. Har blivit van nu efter snart fyra manader.

Pa lördag aker jag och Chris som sagt till kära Sverige. Vad som händer där har vi ännu inte bestämt, men det ska iallafall bli släktkalas för mig pa söndagen (?). Antagligen ska vi även festa en dag, annars ska jag bara njuta av att fa vara hemma ett tag.

Det var allt för mig idag/ikväll, vi hörs mer imorgon.



Helg

Min syster läser min blogg. Vem mer i släkten har hittat min sida? Lite överraskad blev jag allt, jag undrar vem som har skvallrat... Bara kul i och för sig, sa det är verkligen inget problem!

Snart ska vi till Chris föräldrar, skulle det igar egentligen, men han madde inte sa bra. Har ingen aning om vad som händer ikväll. Det märker vi da. Jag tänker bara pa att jag ska hem snart. Fem arbetsdagar sedan aker vi! Saknar alla där hemma jätte mycket...

Ha en fortsatt bra helg!



Fredag

Det är fredag idag och det skulle ha ha blivit den bästa kvällen pa länge. Men nu blir det inte sa, pa grund av flera olika faktorer. Istället för lite svenskt besök och technokväll blir det nu släktkalas. Trevligt, yeah right!

Ord kan inte beskriva hur mycket jag älskar musik. Jag lyssnar pa det när jag är ledsen, glad, och arg. När jag är trött, pigg, partysugen eller myssugen. Techno och trance, finns det nagot bättre? Jag önskar verkligen att vi kunde akt dit ikväll. Jag vill sa gärna.

Igar handlade jag tre tröjor, det var allt jag hittade. Skulle handla ett par jeans ocksa, men jag hittar aldrig nagra jag gillar. Min "bakdel" är äckligt stor, men i de jeansen jag provade igar sag den ännu större ut och det tackar jag nej till.

Mm, det var allt. En trakig fredag är vad det är.



Torsdag

Ocksa har du gjort mig besviken aterigen. Jag förstar inte om det är nagon speciell gen du har, jag förstar faktiskt ingenting. Allt jag vet är att jag hade sett fram emot denna helg enormt mycket och nu har du förstört allting. Kul att avboka resan en dag innan. Ehm.

Jag fick pengar idag, för november manad sa hon. Men, jag vill ju bort härifran denna manaden... Hon hade pratat med en argentur som har en flicka fran Chile, med det gick tydligen inte. Nehe, varför inte? Jag blir trött. Iallafall fick jag nästan femtio euro för mycket, vilket betyder att jag kan unna mig lite kläder idag utan daligt samvete.