What now?
Ja, vad har hänt sen sist? Alva har varit på busfabriken med sin pappa, hon haft haft avslutning på dansen och vi har varit en sväng hos mormor och morfar. Alva fick åka till förskolan igår igen efter tre veckor äntligen. Hon sprang in!
Äntligen har vattkopporna gett med sig och ruvorna börjar trilla av. Minna har haft magknip nu två dagar och inatt blev det en vakennatt... men det var mest troligen pga något jag ätit. Det är ni dags för att börja minska amningen och ge ersättning för det är mindre än två månader till jag börjar jobba. Då kommer hon få flaska dagtid när P-H är hemma med henne och så kommer jag amma morgon och kväll. Iallafall så länge det går. Det är intressant hur olika det kan vara, det finns absolut inga likheter tjejerna mellan. Alva ammades knappt, ville ha napp och sov egentligen inget vidare på nätterna, desto mer dagtid. Minna ammar, vägrar napp, sover oftast hela nätter men väldigt korta och få stunder på dagen. Nu har hon hittat sina fötter och det är väldigt intressant att studera dom och försöka gripa tag.♡
På fredag är det dags för möte med prästen inför dopet som nu är bokat till annat tillfälle. Sedan ska jag en sväng till Marieholm för att lämna lite papper till chefen. Efter det ska Alva till tandläkaren. Hoppas, hoppas det ser bra ut. Det är ett helvete med tandborstning numera, hon hatar det... och lägga sig på kvällen är ju hemskt! ...men så är hon 4år och hatar allt hon måste göra... Envisa unge! Men lika älskad ändå ♡
Vi provade även en annan rätt i Linas barnkasse, kalvfärsburgare med gurkdressing och majskolv. Alva älskade det.
Igår satt vi och planerade lite inför framtiden. Vad som ska ske och när. Och som jag längtar efter husköp, flytt, bröllop, resor, semester med barnen... Allt man tänkt på tidigare börjar närma sig nu. Men så får man den där dumma känslan av ångest ibland, nu börjar jag jobba och ska göra det i väldigt många år... Barnen kommer vara långa dagar på förskolan och varje dag kommer bli rutin, rutin. Svenssonliv utan tvekan. Samtidigt som det känns skönt att ha allt avklarat med utbildning och vara klar med barn (nej vi ska inte ha fler!) så känns det tomt. Vad ska man nu sträva efter? Jag är van vid att kämpa och jobba för att nå nya mål. Om det är en tenta, körkort eller vad det kan va. Men det gäller väl att hitta nya mål som kan leda oss framåt. Uppfostra och hjälpa barnen framåt i livet. Vi får väl se vad livet har att erbjuda... ♡
☆
Dagen har bestått av att försöka underhålla en uttråkad fyraåring och samtidigt trösta en liten sjuk 3,5 mån bebis.
Vi åt frukost, plockade undan lite och gick en sväng till lekplatsen.
När vi kom hem åt vi lunch tillsammans med tjejernas mormor som kom förbi en sväng. Därefter väntade lite vila framför netflix medan jag ammade lillan. Hon har förövrigt fått hur många vattkoppor som helst nu, jag blir så ledsen av att se henne ha ont!
Runt tvåtiden begav vi oss sedan ut på långpromenad. Alva orkade hur mycket som helst och Minna var lugn hela tiden troligtvis eftersom jag la några filtar under huvudet så att hon kom upp lite och kunde titta sig omkring. För att göra utevistelsen lite roligare berättade jag för Alva att "fågeln Felicia" behövde hjälp med att hitta 5 pinnar i olika storlek att bygga bo med, så vi hjälpte henne att hitta de. Lång, kort, bred, smal, spetsig osv. Vi samlade även löv och andra höstföremål för att göra en hösttavla som vi ska pyssla med imorgon. Det är väldigt uppskattat med diverse uppdrag! :)
Man märker att Minna utvecklas i rasande fart. .. Numera är världen runt om riktigt intressant att utforska, hon tar tag i det hon kan nå och drar mot munnen.
Vi avslutade promenaden med en runda i affären innan vi gick hem och började med maten. Första maträtten vi provade från Linas matkasse, Basilikadoftande kycklingben med gula tomatsolar. Ingen höjdare men helt okej! När Alva slutat protestera efter en.. ja en timme eller så.. så åt hon med god aptit!
Nu väntar ytterligare en intensiv vakennatt med ledsen bebis. Hoppas detta går över fort så att vi kan må bra igen... ♡
Vattkoppor - round 2
Så. Jävla. Trött. På. Detta. Nu.
Då var det Minnas tur att drabbas av vattkoppor, lagom till Alva blev frisk. Helvete också. Är så upprörd och arg att jag svär, lev med det.
Alva skulle vara på förskolan imorgon, hon har tjatat hål i öronen på oss om det en vecka nu. Det har varit pest för henne att vara här hemma så mycket, att inte få leka med andra.
Sen skulle det varit dop för Minna på söndag - inställt. Det enda positiva där är ju att vi får tillgång till större lokal nästa datum så att vi även kan bjuda vänner nu. Vilket vi intet kunde till söndag.
Jag känner redan paniken komma när jag tänker på en, två veckor till av sjukdom och hemmasittande...
För att avsluta med något positivt vann jag biobiljetter till mig och min pappa idag. ♡
♡
Veckan som varit var för Alva väldigt tråkig. Att inte få åka iväg, inte leka med kompisar eller träffa folk tog rätt hårt på vår lilla pratkvarn. Men i fredags mådde hon avsevärt bättre och alla koppor hade fått ruvor på sig så då gjorde vi en tårta och begav oss till kusin Lykke. Där hjälpte vi min svåger som köpte min mobil, åt tårtan och Alva fick leka av sig med Lykke en stund.
I lördags var det mest skrik och panik för Minnas del. Hon brukar sällan må dåligt men just då hade hon hemsk magknip och jag funderade på att skippa kvällens planerade födelsedags. Men jag ville inte ställa in samma dag så jag beslöt mig för att åka dit en stund. Hade supertrevligt hemma hos Johan och Linn fram tills det började brinna i badrummet... Ungefär samtidigt fick jag åka för att det var kaos hemma med lilltjejen.
Idag hade vi en lugn morgon med farsdagsfirande. Pappan i familjen fick en pokal med texten "Världens bästa pappa", en nyckelring med liknande text, en teckning och en Chromecast. Allt från sina döttrar såklart. :)
Sedan begav vi oss till Pildammsparken där vi matade ankorna, lekte på Teaterlekplatsen och hade det mysigt. Minna tittade storögt på både ankor och människor och trivdes riktigt bra. Alva var så lycklig över att få springa runt och leka med andra barn äntligen.
Därefter parkerade jag mig i bilen för att amma medan PH och Alva handlade lite saker på Mobila. Vi körde sedan till minneslunden där tjejernas farfar finns, tände ljus och lämnade blommor. Så fint där. ♡
Vid sex-tiden var vi framme hos mina fina föräldrar där vi firade min pappa en stund med fika och liten present. ♡
Snart sover båda barnen (hoppas!!!) och då ska jag unna mig ett bad... ☆
Alva, 4 år! <3
Tänk vad tiden går... Igår fyllde vår stora lilla tjej hela fyra år. Egentligen skulle hon ha kalas men hela kroppen är prickig av vattkoppor. Dessutom har vi drabbats av hosta och förkylning hela familjen. Trots detta försökte vi göra gårdagen speciell för henne!
Vi började med att väcks henne med paket och frukost. Hon fick ett dockhus hon länge velat ha och lite andra prylar.
Efter det lekte hon lite med sina saker sedan fick hon gå på skattjakt efter fler paket och PH hade ritat en väldigt fin karta som hon fick följa.
Efter ytterligare lite lek med saker hon fått packade vi picknickkorgen och begav oss till Söderåsen. Det brukar vara väldigt tomt där men just igår var där fullt av bilar och barnfamiljer... så pga smittorisken körde vi upp mot kopparhatten, hittade en avsides parkering och vandrade in i skogen en bra bit. Alva fullkomligt ÄLSKAR skogen. Hon blir helt exalterad och jag älskar att se hennes entusiasm! Först låg Minna och gosade i vagnen, tittandes på alla träd. Vi gick på upptäcksfärd och undersökte löv, hålor i träd och andra intressanta saker och för en stund kände vi oss inte speciellt sjuka. Efter en stund fann vi en gammal bänk som blev platsen för vår fikapaus. Alva började då känna sig lite hängig så efter fika gick vi tillbaka och körde hemåt...
Därefter begav vi oss till mormor och morfar där Alva fick öppna lite paket och göra egen pannkakstårta. Pannkakor är hennes favoritmat så ni kan ju gissa hur glad hon var!
När vi kom hem ville Alva göra play doh så hon och PH fixade fyra olika färger. Två minuter senare var allt blandat! :)
Allt som allt hade hon en underbar dag trots att kalaset blev inställt och trots dumma sjukdomar.
Vårt fina hjärta, redan 4 år gammal. Som vi älskar dig.
