Besvikna funderingar...

Det är vid sådana här tillfällen man verkligen förstår vem som VERKLIGEN finns där och bryr sig. Vissa människor växer i ens ögon, andra blir liksom lite genomskinliga. Man märker vilka som har en fasad framför sig och vilka som vågar öppna upp sig och ta en till sig.

Jag är inte perfekt och jag vet att jag har gjort samma misstag tidigare, men man lär sig och växer. Och jag kommer inte göra om dom igen.

Livet ändras och varje enskild individ med den. Det går inte att göra något åt, det enda man kan göra är att vara sig själv och stå för den man är...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback