Känner du rosens tagg?

Känner du den mjuka doften? Känner du min hand mot din kind?
Min längtan, min eld, kan inte släckas. Bakom galler, bakom stängda dörrar lever den kvar. Genom vilja och smärta.
Vet du vad stål och hat betyder? När rosens tagg får ditt finger att blöda och när vinden för bort de ljumma sköna dofterna från dig. När du inte längre känner min smekande hand mot din kind.
Kommer du någonsin förstå? Livets baksida, ödets ridå? Du är drömmarna, en bländande vacker, levande omöjlighet.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback