Resultat
En liten äpplekärna bestämde sig för att börja gro och växa till Alvas stora förtjusning. ❤
Vi letade reda på vad frö behöver för att växa. Vatten, sol och koldioxid som finns i vår utandningsluft. Finns inget bättre än att se sina barn suga åt sig av all information och lära sig nya saker varje dag!
Har ni några tips på roliga experiment eller upptäcker i hemmet/omgivningen, dela gärna med er :)
Den där drömmen att sträva efter...
Ull.....?
Röstdags! Min kära bil måste ha ett namn. Det ska vara något med "Ull" inkluderat. Ulla, Ullis... Ja, hjälp mig! ;)
Åkte till Biltema för att fixa torkarblad. Det blev även rattmuff, isskrapa och luktegott, haha. I svart. Hade inte P-H varit med så hade det blivit rosa!
Jag är kär i min bil. Sååå glad att jag tog körkort!
Kul på busfabriken
Behövde bara släppa allt som pågår just nu och fokusera på barnen. Alva valde Busfabriken och vi hade skitskoj! Låter bilderna tala.
När lillan sover får man passa på att vila en stund! :)
När man tittar igenom gamla bilder...
Storasyster Alva, 2010:
Lillasyster Minna, 2014:
Storlek 50 i denna body, det märks ju att Alva vägde nästan ett kilo mer än Minna! <3
Bad
Började lördagen med att hyra varmvattensbassängen på badet här i "stan". Första poolbesöket för Minna och hon älskade det. Alva blir också totalt lyrisk av att bada så det är väl tur hon har simskola en gång i veckan också! ❤️
Minna, 6 månader!
Minna blir 6 månader idag! 😍 70cm lång, 8670gram stor och sitter numera finfint utan stöd. Halvårsdagen firades med en stor OK-stämpel i baken av läkaren, trots hemsk förkylning. ❤️
För några dagar sedan kom det också lite snö... Som tyvärr försvann dagen därpå igen. Men lite bus hann vi med! ❤️
Napp
Det är svårt för många att förstå varför man blir så exalterad över att Minna nu äntligen tycker om napp. Jag menar, normalt sätt vill man ju vänja av barnen. Men efter att ha varit mänsklig napp i fem månader med amning varannan timme känns det så ofantligt underbart att kunna trösta med napp och snutte numera...
Som precis nu. En portion gröt, lite fruktpuré, några klunkar vatten. Sedan fick hon napp och snutte och däckade på två röda.
Eller som när vi åker bil, hon brukar skrika sig igenom bilresor men nu somnar hon istället med nappen i mun, om hon inte är hungrig såklart.
Ja, napp är bra! Vad tycker ni? Vad har ni för erfarenhet? Och ni som snart ska få barn, hur tänker ni göra?
Äpplekärnor och ett hem i kaos
Hur kommer det sig att hemmet alltid är kaos när man har små barn? Eller är det bara vi som aldrig hinner med eller prioriterar städning? Barnen går först. Det jag vill minnas när jag är gammal och grå är inte ett städat hem, det är alla busiga och galna upptåg vi hittade på med våra tjejer. Sen är det väl klart att man försöker plocka och fixa ändå när tid finns men den där tiden är oftast inte tillräcklig. Numera somnar man nästan samtidigt som barnen, haha!
Kom och tänka på detta på grund av bilden nedanför, det ser lite sådär halvstökigt ut, som på de flesta bilder tagna i vårt hem. Bilden föreställer förresten barnen när de precis planterat äpplekärnor. Alva var nyfiken och ville prova och det är viktigt att få upptäcka, diskutera hypoteser, undersöka och ta reda på. Jag älskar hennes nyfikenhet även om man ibland blir galen när hon för tretusende gången säger, "Mamma... Varför är det så?".
Badtjejer
Ibland stannar man upp och känner hur hela kroppen fylls av en varm känsla. Kärlek. Det är just den känslan som tar en igenom även de svårastestunderna i livet. När jag ser mina barn inser jag att allt är värt det, för kärleken för dem är större än allt annat!
Lilla Nissan
Först och främst, innan jag börjar babbla om något annat, så måste jag bara berätta hur evigt tacksam jag är för att jag har mina nära och kära i mitt liv. TACKSAM.
För när jag mår skit så finns dem där, frågar hur jag mår, kramar mig, får mig att känna mig trygg och stöttad. Tack.
Den senaste veckan har varit lite fram och tillbaka. Mycket ångest får jag kämpa med, men den är inte konstant. Den kommer och går, vissa tillfällen kan jag knappt andas och måste stänga in mig, men andra gånger känner jag mig nästan "normal" och redo att möta världen. Kontraster. På tisdag har jag äntligen bokad tid till vårdcentralen för att förhoppningsvis få fortsatt kontakt med psykolog. Det är det enda rätta, om jag ska kunna vara en bra mamma till mina älskade flickor.
Det har väl egentligen hänt en hel massa annat sedan sist, men jag minns inte riktigt allt och flera dagar har ju kantats av ångest. Jag har det bra, det har jag ju. Ångesten är inget sätt att vara otacksam eller klaga på det jag har, känslorna i mig är inget jag väljer. De bara finns där. Jag är öppen med det, rakt och ärlig. Jag hoppas att det med lite tid kan bli helt bra igen. <3
Idag blev jag förresten med bil. Min första, alldeles egna, bil. En söt liten Nissan Micra. Vi provkörde den direkt hos ägaren utanför Lund, och den kändes himla lätt och smidig att köra om man jämför med vår stora familjebil. Jag är sämst på att parkera, så det är ju perfekt att ha en liten smidig sak då, haha. På så sätt kan jag pendla till jobb medan hjärtat och barnen har stora bilen här hemma, redo för utflykter om dagarna. I veckan hämtar vi den och skriver alla papper.
I veckan får jag även hem nya mobilen, iPhone 6. Yey! Det var äntligen tid för att förlänga abonnemanget. 128gb, guld. Firade med att beställa ett egendesignat skal från CaseApp. :)
Om vi ska återgå till det viktiga i livet, de som verkligen betyder något. Mina tjejer, mina små underbara döttrar, är inte så små längre. Minna närmar sig halvårsdagen och Alva har redan gått nästan tre månader in på sitt femte år i livet. Lillasyster kan sitta med stöd, ta sig framåt några decimeter, rulla runt och leka med sina leksaker. Hon äter gröt och matpuréer, ammar och fåt lite ersättning. Storasyster har börjat skriva ord och lära sig bokstäver, pratar nonstop och frågar varför hela tiden och om allt. Jag älskar mina tjejer mer än någonsin! <3
Imorgon väntar först kusinbus med Lykke sedan kalas i Svedala med de andra kusinerna. En fullspäckad dag helt enkelt. På måndag öppnar jag och har fullt upp på jobb med diverse förberedningar, papper att skriva och inskolningar. Jag har faktiskt sökt andra jobb. Men varför, de kan vi ta i nästa inlägg...
Happy new year
(Bilder kommer)
Så hade man en sådan där period av deppande. Inget konstigt med det. Och det har ju vänt... Julafton kom och spenderades hos min fina syster med familj. Barnen var glada och exalterade, Minna sov väldigt lite men var också glad. Vi åt gott, spelade spel, träffade tomten och öppnade paket. Precis som det ska vara!
I mellandagarna har vi mest tagit det lugnt. Haft kusin Lykke på besök en stund, ätit god mat hos Alvas mormor och morfar, umgåtts här hemma, gått på promenader, och igår var jag och barnen på Ikea med fina Jessica och hennes tre söta barn.
Idag är det nyårsafton. Och om två timmar cirka är det ett nytt år. 2015. Och det är väl helt galet vad fort tiden har gått? Jag började året med att klara av det svåra examensarbetet med fina Jennie. Vi kämpade och kämpade och klarade det galant. I början av året fick vi också se lilla Minna i magen första gången på KUB-testet och senare på Rutin-UL fick vi veta att det var en liten lillasyster. Vilken känsla!
Samtidigt som jag pluggade sista terminen på förskollärarprogrammet gick jag även på körskolan. I slutet av maj lyckades jag ta mitt körkort med en stor mage i vädret. Känslan när jag satt i körskolebilen efteråt går inte att beskriva. Ändå lyckades den överträffas två månader senare när Minna valde att titta ut, två veckor efter utsatt datum. Detta år har verkligen kantats at eurofiska känslor, den ena starkare än den andra. Likaså när jag ytterligare några månader senare blev anställd på en förskola där jag tidigare gjort min VFU.
Inte enbart eufori har präglat årets dagar. Efter lilltjejens födelse hamnade jag i en nedåtgående spiral, en lätt version av en förlossningsdepression. Det är fortfarande smärtsamt att tänka på hur livet var då. Att Minnas första månad bestod av tårar och hjälplöshet. Men hon är älskad från första stund och hade jag bara vetat hur bra det skulle komma att kännas nu, 5 månader senare, så hade jag kanske mått bättre. Allt som allt har det positiva övervägt det negativa tusen gånger om och jag är så lycklig över min fina familj och det vi har skapat.
Jag hoppas att år 2015 ger fler underbara minnen och erfarenheter, att jag trivs på jobbet, och att vardagen blir stabil och trygg för våra små hjärtan.
Gott nytt år!
Söndag
Trodde verkligen att det var lördag idag, måttligt besviken av att inse att så inte är fallet... Men det ska nog bli en bra dag ändå. Minna leker i babygymmet, de andra två sover och jag sitter och myser i soffan. Man får passa på med en lugn och trygg bebis. Hon vänder sig och sneglar på mig ibland och när jag ler mot henne skiner hon upp i ett leende hon med. Lilla fina underbara bebis. Vilken tur jag har som har turen att få vara mamma till dig och din storasyster!
I fredags lämnade jag familjen hemma och stack en sväng för att kika på julklappar. Nu är de färdiga, med något litet att komplettera med.. Jag har lite svårt att inse att det är jul om några få dagar bara. Och sen nyår.. och sen börjar jobbet.. Men det har verkligen lättat de senaste dagarna. Minna är mycket, mycket lättare och lugn nu (även om hon vaknar femtioelva gånger varje natt) och blir mindre och mindre beroende av amningen. Flaska funkar nästan lika bra nu.
"Vill ha"-begäret är så gigantiskt hos mig just nu! Fy bövelen! På sparlistan står just nu en iPhone 6 och en bil. Men har man barn går det inte riktigt att prioritera sig själv så det får komma när det kan. Har kikat lite på en bra nybörjarbil dock som jag ska använda att pendla till jobbet med. Det blir ju en gammal skruttsak, men det är nog bara bra med tanke på hur jag kör. HAHA! Ja, jag skojar inte. Att jag fick körkort är helt ofattbart...
Angående ny mobil så är det ju inget konstigt, vet ni som känner mig väl. No need to exlain där.
Andra bilder tagna sen sist...
Pappan och barnen på väg till stan och lekplats medan jag var och shoppade julklappar :)
Syskonkärlek <3
Morfar och Alva igår <3
Molli & My
Molli och My flyttade för ca två veckor sedan till en familj utanför Hässleholm. De lever ett riktigt gott liv där vågar jag nog påstå, och blir rejält bortskämda. Får uppdateringar då och då och till våren ska vi hälsa på en sväng. <3
Dessa bilder fick jag ikväll...
<3
Och så var det äntligen helg igen!
För oss i alla fall eftersom P-H är ledig på fredagar. Får passa på att njuta av den lyxen medan vi kan för snart är den slut. Alva har börjat bli frisk nu, så nu är det bara Minna kvar som snorar och hostar. Imorgon ringer jag till vårdcentralen och kollar läget, man hör så mycket om bland annat kikhosta nuförtiden så det bästa är väl att kolla upp det även om magkänslan säger att det är vanlig snorhosta hon har.
Är ni klara med alla julklappar? Jag tänkte införskaffa det sista imorgon om möjlighet finns. I år kör vi på samma som förra julen. Vi har lottat ut en person man ska köpa julklapp till för en summa om 500kr, verkligen toppen att göra så tycker jag! Barnen får som vanligt julklappar av alla. Sedan blir det även julklappsspelet som nästan är höjdpunkten varje julafton, håller ni inte med?
Annars är allt relativt lugnt nu. En dag i taget och så ska nog resten lösa sig...
Bättre sent än aldrig?
Okej, jag vet att jag har varit sämst på att skriva här nu ett tag igen. Livet är inte alltid stressfritt (faktiskt väldigt sällan...) så det får bli uppdatering när tid finns. Och just ikväll somnade barnen relativt tidigt så jag passar på.
Alva är just nu inne i värsta "jag tänker säga emot dig no matter what"-fasen. Jag sliter håret av mig snart! Häromdagen fick hon bäras skrikandes ur affären, varje kväll är tandborstningen en två timmars lång kamp, likaså läggning, påklädning, kvällsmaten, hämtning/lämning på förskolan... Ja, allt vi ska ta oss för tar timmar extra. Giv. mig. tålamod. Ja, vi väljer våra konflikter, som det så fint heter. Men allt som inte är en konflikt blir det ändå, haha.
Exempel:
"Jag vill inte ha smör på mackan!!!!!"
"Okej, men då slipper du..." Säger man och plockar undan det.
"Men fy vad dum du är mamma som plockar undan smöret, jag vill ju ha smör på mackan!!!!" *SKRIKFEST*
Men vi har våra mysstunder också. Och tur är väl det. <3 Hon är en så oerhört klok liten tjej som kommer med de mest klockrena och smarta svar på tal jag någonsin hört. Världens finaste storasyster. Hon är så omhändertagande och empatisk, hon gör denna världen till en bättre plats att vara på. Hon gör mig lycklig.
Och lillasyster då? Hon utvecklas i en rasande fart. Vänder sig, håller upp huvudet, sitter med lite hjälp, står gärna upp om man håller henne, skrattar, bubblar och dreglar en hel massa. Varje dag kan man förvänta sig nya färdigheter och äventyr.
Och snart börjar jag jobba. Det är faktiskt jättejobbigt att ens tänka på det. Jag var där och hälsade på för lite mer än en vecka sedan och det var såklart nytt och spännande. Tror säkert jag kommer trivas. Men, jag mår inget vidare i vetskapen om att jag inte ska vara hemma med min minsting längre... Hade jag vetat det jag vet idag så hade vi väntat. Amningen funkar så bra och det suger rent ut sagt att behöva dra ner på den ofrivilligt.
Fasen, vad jag babblar idag. Hah! Men det finns nog en anledning till det. Jag fyllde år igår. Och fick en dator av min andra hälft. <3 Jag har de senaste gångerna skrivit från mobilen... och det är inte riktigt lika givande. För två år sedan, lite mer, så hade vi inbrott och då stals min dåvarande dator. Först nu vågar jag mig på att skaffa en ny i lika stor storlek. Det är sjukt att man fortfarande känner sig lika otrygg då som nu. Att det känns mer säkert att bära med sig sina värdefulla saker än att låta de vara hemma, fast att det egentligen är tvärtom.
Åter till min födelsedag igår. Fick frukost och rosor på sängen. <3 Barnen var hos sin mormor och morfar en stund medan vi åkte på bio och åt på restaurang. På väg hem såg jag det första stjärnfallet jag sett i mitt liv. Så fantastiskt vackert och tankarna för en direkt till hur små vi egentligen är på denna lilla planet i detta stora universum. Wow. Så mycket man vill uppleva på så ofantligt kort tid man lever på... Hur som helst var det en fin födelsedag!
Vad har mer hänt sen sist? För att inte skruva ett inlägg lika långt som en bok så kortar jag ner det till punkter istället.
- Dop för Minna. Som var lite kaosartat måste jag säga. Många som inte kunde komma med kort varsel tyvärr så det blev mycket mat över. Och själva ceremonin spenderade Alva med att hålla för öronen och sitta på en trappa bakom oss. Lilla älskade unge. Men det blev bra ändå och nu är Minna döpt.
- Minna har börjat med smakportioner. Än så länge har hon provat gröt, katrinplommonpure och majs- och potatispure. älskar gröt men grimaserar stort åt majs och potatis. Underbart att se!
- Vi har varit på fler besök i Skäralid. Jag tog barnen dit själv en dag och gick en runda. Allt blir så mycket bättre i naturen! Ingen stress, inte massa folk utan bara vi.
- Alva har firat Lucia på förskolan... Precis innan så gick hennes ljuskrona sönder. Hela världen gick under och hon grät sig igenom det mesta. Men fick sitta i pappas knä och det blev ju bra till sist. Söt var hon i alla fall, haha.
- Lite fikatillfällen här och där mellan alla sjukdomar med vänner.
- BVC besök och föräldragrupper
Och så lite bilder... Som följer utan någon som helst ordning och reda. För det är sån jag är. Lite sådär stökig. Haha.
People always leave
Så var det det där med vänskap. Tydligen är jag inte gjord för att ha eller behålla någon djupare vänskap. Det har jag liksom aldrig lyckats med. En vild gissning på vad som ligger bakom är ju att jag aldrig vågar öppna mig tillräckligt mycket, jag släpper inte in någon på djupet. Kan inte själv förstå varför det blivit så... Eller hur jag ska ta mig ur den där onda spiralen.
Människor lämnar en ändå alltid, så det finns ingen större mening med att våga öppna sig när man ändå bara blir sviken till slut.
<3
Torsdag/Fredag/Lördag
Som tur var mådde fröken Alva helt okej på morgonen, utöver hostan. Så hon valde att ta på sig mjukiskläder och bege sig till förskolan med sin gosevovve. Bra beslut! För kul hade hon. Med fika, nalledisco och lekar. 😊
Igår stannade Minna hemma med sin fina pappa medan jag och Alva tog en tur till Center Syd för att byta kläder och fixa presenter. Det var riktigt mysigt att åka bara hon och jag, och skönt att veta att det funkar bra även med flaska för Minna. Träffade även på fina Ammy som jobbade, och jag skojar inte när jag säger att hon är en av de snällaste som finns. ❤️ Såklart sov Alva när vi väl var framme. En napp hade hon också letat upp. Stackaren har svåååårt att slita sig från dom...
På väg hem körde vi en liten omväg genom min barndomsbyhåla, Marieholm. Vilken känsla det är att vara där och vilka minnen som dyker upp. Det är också rätt ofattbart att jag snart börjar jobba på den förskola där jag själv gick som liten! Dessutom med några av de pedagoger som jobbade där då. Jag längtar, samtidigt som jag är nervös... Konstig känsla.
Vi stannade iallafall vid Leklandet och köpte lite fredagsgodis Och tittade där jag bodde. På bilden står Alva vid ån där jag fiskade som liten..
Efter det var det dags att köra hem och göra oss klara inför kalas. Min fina storasyster fyllde 40 i torsdags och hade blivit överraskad av min svåger med middag, teater, hotellövernattning och SPA. Under tiden förbereddes det kalas hemma hos dom och när de kom stod familj och vänner i dörröppningen och sjöng. Hon blev minst sagt överraskad, eller hur? 😝
Idag väntar nästa kalas, hemma hos Alvas kusiner.
Men först blir det en massa mys med mina älskade barn... ❤️
Dessa sjukdomar...
Då var det dags igen. Stackars Alva har fått världens hosta och förkylning nu. Hon vaknar och gråter av allt hostande, tycker så synd om henne...
Imorgon är det nallefest på förskolan, barnen får komma i pyjamas med sitt favoritgosedjur. De bakade muffins idag att ha till festen imorgon. Hon kommer bli förkrossad om hon inte får gå. Hoppas, hoppas hon mår okej när hon vaknar!
Nu ska jag äta. Alldeles, alldeles för sent men jag har bara lyckats få i mig två mackor idag så det är ett måste.
Mina hjärtan! ❤️
