Torsdag
Jag får höra jämt och ständigt att det kommer bli så otroligt jobbigt med en nyfödd. Ingen sömn, kräk, skrik, bajsblöjor, och dessutom det där med kroppen efter förlossningen. Sedan kommer man även bli deprimerad och inte älska sitt barn. Ja, jag vet inte allt som människor sagt till mig.
Det känns som att det är någon sorts tävling i vem som lider mest och har det jobbigast. Varför inte tänka och koncentrera sig på det underbara som faktiskt kommer ur denna situation? Vi två blir tre, vi får en liten prinsessa att ta hand om som dessutom är helt frisk! (Peppar, peppar) Vad mer kan man önska sig?
Och det där med kärlek... Det behöver jag inte ens fundera på. Den finns redan där och jag hade gjort allt för vår bebis, hon är vårt allt. Jag hade offrat mitt liv för hennes utan att tveka. Det är obeskrivligt.
Jag förstår inte hur en bebis på tre kilo får plats där inne, hihi!
Det som var mest jobbigt efter förlossningen var att man var så svullen där nere... Kissa gjorde såklart ont den första tiden, men sjukhuset har ju så man kan spola varmvatten samtidigt som
man kissar och det är även något de rekommenderar när man kommit hem om det fortfarande svider.
Jag trodde ju, dum som jag var, att amningen fungerar så fort bebisen kommit ut... Det gör den inte.
Det krävs så mycket övning. Men det är inget att stressa över, försök bara se till så att bebis får rätt tag om tutten. Det är nog oundvikligt att slippa ömma bröstvårtor, men glöm inte lufta och smörj gärna med din mjölk innan och efter bebis ätit :)
Så lite så :)
slutade amma när Ebba var två månader... Hon blev så frustrerad när mjölken inte rann till så fort som hon ville, flaskan var bättre. Till en början pumpade jag och gav henne, men då satt man verkligen och pumpade HELA dagen, vilket var sjukt tråkigt... Började ge henne ersättning och det fungerade jättebra, så jag trappade ner pumpandet och gick över helt till mjölkersättningen. Saknar den där amningsnärheten lite, det är inte alls samma sak som att ligga och gosa eller mata med flaska... Vet i alla fall att jag inte ska ge mig lika lätt till nästa bebis :)
såå fin mage du har!! <3
Jag har iaf hört att den förstfödda är en lugn bebis! Allt kommer säkert bli bra, fint och helt jävla underbart! Sova kan du göra sen när ungen har flyttat hemifrån :)
