Så blir det kväll och jag gör mig redo för att lägga mig. Tassar försiktigt in på Alvas rum, lägger på henne täcket som trillat av och ger henne en puss på pannan. Viskar "mamma älskar dig, sov gott" och fortsätter sen in i stora sovrummet. Där hör jag hur Minna andas djupt och sover gott, böjer mig ner över spjälsängen och stryker hennes kind. Hon ler i sömnen. Tänker på hur obeskrivligt mycket kärlek det går att känna för dessa barn... Känslan av lycka och harmoni sprider sig i min kropp och inget i världen känns längre omöjligt när dessa små individer existerar.