En pippi som vet hur man släpper loss




Söndag

God morgon!

Inatt ändrades klockan en timme bakåt, till vintertid. Nuförtiden behöver man inte ställa om den själv, utan den fixar det på egen hand. Det gör mig visserligen mer förvirrad eftersom jag inte vet om jag kan lita på att den faktiskt gjort det den ska. Men det märker vi nog!

Har precis tagit en lång dusch och sitter med inpackning i håret. Dricker hallonbladste och äter clementiner, hur gott är inte det? Godare än godis! Snart hoppas jag att jag kan bli sömnig igen så att jag kan krypa ner bredvid en sovande sötnos, det är så tråkigt att våra dygnsrytmer inte är synkade. Men det är väl bara bra när vår fina tjej tittar ut.

Idag är det den stora dagen för min syster, då hennes lilla ängel är planerad till detta datum. Men det är ju tyvärr inte många procent som kommer på exakt beräknat datum. Vi får väl se!

Idag blir det en lugn dag (vad annars?), hjärtat ska köpa vinterdäck och sedan får vi se om vi åker en sväng. Beror helt på hur kroppen bestämmer sig för att må idag.



Jul snart?!

Kikar på kläder till lillan, och hittade denna söta tomtedräkten. Jag smälter. Hade köpt den direkt om jag vetat hennes storlek till jul... Men vi får väl hoppas att den finns kvar då!




Grattis!

Tänkte ägna ett helt inlägg till Saurabaura, som ska bli mamma! Grattis och välkommen till graviditetens underbara vardag! Hoppas du slipper alla krämpor och bara kan njuta av underverket som växer i din mage. :)


Tonårsminnen försvinner aldrig, även om man växer upp åt olika håll!




Då var det helg...

Idag är det fredag! ♥

Efter att igår känt mig helt utmattad och inte orkat göra något, vaknade jag idag utvilad och glad! Vet inte riktigt vad som var fel igår men nu är det glömt. Idag ska jag ta tillvara på energin och fixa undan här hemma så att vi slipper tänka på det till helgen, för då är det bara mys och avslappning som gäller. Ikväll satsar vi på tacos och sedan Idol såklart.

Tre dagar kvar. Tänk om det hade varit ett datum med garanti! Då hade vi verkligen fått träffa dig om tre korta dagar... Nu känner jag ju på mig att det kommer dröja bra mycket längre än så, men tanken är ändå helt otrolig!

Du skulle bara veta hur mycket vi älskar dig redan. Det är obeskrivligt.



Torsdag

Puh. Andas.

Jag är så trött. Trött, trött, trött. Efter att igår ha fått beskedet att jag kanske hade havandeskapsförgiftning blev det inte många timmars sömn inatt. Åkte till labbet runt halv åtta imorse och tömdes på blod (okej, överdriver kanske liiite...), sedan till förlossningen för att undersökas. Och efter två timmar kom dom fram till att det var falskt alarm och att jag "bara" har högt blodtryck. Så jag gick därifrån glad!

På väg hem stannade jag till vid Triangeln för att käka lunch, och handlade även hallonbladste som sägs förbereda livmodern så förlossningen blir lättare. Det sägs även att det kanske kan starta en förlossning om kroppen är redo! Så det skadar ju inte att testa...

Idag har jag sett fler bebisar än jag gjort sammanlagt det senaste året. Såklart. Jag har även sett galet många snygga tjejer! Och nej, jag är inte lagd åt det hållet men jag kan inte hjälpa att kika och längta efter att själv få känna mig snygg. Kunna handla kläder som jag känner mig fin i, och slippa gå i samma trasor varje dag. Åh, som jag längtar! Det finns så många affärer jag vill besöka, men nu har jag ingen ork. Bara det korta besöket idag på mindre än en timme gjorde slut på den lilla energi jag hade...

Nu ska jag bara vila. Trots att det ser ut som PIIIIP här hemma! Det kommer en dag imorgon också. :)




Knäpp

Idag är det onsdag och det är fem dagar kvar till beräknad förlossning. Plus fjorton förstås, för vår envisa tjej kommer nog inte släppa taget om värmen där inne tidigare än så. Ett besök hos barnmorskan är inplanerat idag, jag som hoppas på att jag skulle slippa och att vi skulle ha fått vår ängel innan. Men tjii fick jag!

Jag får flera sms varje dag där det frågas om det är på gång än, ni anar inte vad jag önskar att jag hade kunnat svara ja. Men oroa er inte, ni lär inte missa något. Jag kommer säkert uppdatera både facebook och bloggen när det är dags. Sån är jag!

Ungefär såhär knäpp blir man av all väntan...

KOM UT NU!




Jag vet inte...

...om jag säger det tillräckligt ofta. Men jag älskar honom!


Den bästa i mitt liv.




Måndag

Skeppohoj, hallöschen, god morgon eller vad ni nu säger vid denna tiden på dygnet!

Idag börjar sista veckan som gravid, enligt det beräknade förlossningsdatumet. Men jag tror ju att jag kommer gå över tiden, så jag är inställd på att få vänta. Antar att det är bättre än att bli besviken. Allt är klart så det är bara för vår ängel att titta ut, när som helst.

Älsklingen har åkt iväg till jobbet och jag saknar honom såklart redan. Jag ska snart hoppa in i duschen, sen göra alla nödvändiga vardagssysslor. Efter det ska jag ut i det fina vädret och gå en lång runda. Jag älskar luften på hösten! Och man får ju ta tillvara på de dagar då man mår relativt bra och förvärkarna lyser med sin frånvaro.

Annars består livet bara av en evig väntan just nu. Jag undrar hur många minuter, timmar, dagar man väntar i sitt liv egentligen?



Gravid - vecka 40

Barnet
Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten.
Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt. Nu är det trångt därinne.

Mamma
Har barnet inte kommit än? Känns det frustrerande? Ta det lugnt. Även om det känns omöjligt, försök fokusera på något annat än förlossningsdatumet. En graviditet varar allt från 37 veckor+0 dagar till 41 veckor + 6 dagar. Passa på att vila och äta mycket kolhydrater innan förlossningen så kommer du att orka bättre. Sov, sov, sov eller vila om du inte kan sova! Du behöver alla krafter. Under det aktiva skedet av förlossningen gör du av med lika mycket kalorier som en maratonlöpare gör av med varje timme. Dessutom kanske du kommer att vara vaken i ett dygn kring förlossningen.

Pappa
Under själva förlossningen är din viktigaste roll att vara där! Du ger henne vatten, torkar pannan. Du kan hålla henne, massera henne. Lyssna på vad hon och hennes kropp säger. Prata med henne och barnmorskan. Hjälp henne med kuddar eller att ändra ställning. Var lyhörd och se och bekräfta hennes smärta. Hon vill kanske inte att du ska röra henne. Peppa och uppmuntra. Pusha och stötta. Du klarar det!




Lördag

Gomörron!

Uppe med tuppen, nja kanske inte riktigt... Men det känns så. För hjärtat mitt ligger fortfarande kvar i sängen och snarkar, men det får man om man jobbar varje vardag! Jag har precis kommit ut ur duschen och ska snart fixa fram lite frukost är det tänkt. Sedan beger vi oss i eftermiddag till Eslöv för att fira syster som fyller 25. Hehe.

Magen kurrar, dags att ge den mat...




Päronen mina!

Detta är mina föräldrar. Det är dom som har gjort mig till den jag är idag. Vi har haft våra bråk, väldigt många tjaffs och många olika åsikter, men i grund och botten stöttar dom mig i allt och jag vet att allt dom säger och gör är för att dom vill mitt bästa. Jag önskar och hoppas att jag blir en lika bra förälder till min dotter som dom har varit och är för mig!



Jag älskar er!




10 dagar till BF

Nu börjar tiden gå fortare! Iallafall för stunden. Kanske är det för att jag haft mitt hjärta hemma någon dag nu när han varit sjuk eller för att jag inte haft lika många intensiva värkar. Hur som helst så är jag bara tacksam ju snabbare tiden går.

Tittar just nu på en norsk dokumentärserie, "Jordmødrene", och sitter och lipar. Det ser ut att göra sjukt ont, men deras blickar när bebisen kommer ut är magisk. Jag både fasar och längtar efter den dagen.

Sedan sist har jag inte gjort så mycket, mest tagit vara på tiden jag haft med min älskling. Vi har skrivit på faderskapspapper hos Familjerättsbyrån, så nu är det klart. Annars har vi röjt undan lite mer här hemma och idag tänkte jag packa det sista till BB-väskan. 

Imorgon fyller min fina syster år, då blir det kanske ett besök i Eslöv. Det vore rätt komisk om hennes bebis väljer att titta ut samma dag! Tänk om man bara kunde få ett datum att ställa in sig på så man slipper all denna ovisshet. Varje natt jag går och lägger mig hoppas jag att det ska vara på gång, varje morgon vaknar jag aningen besviken. Men äh, hon kommer när hon känner sig redo!

Nu ska jag kika vidare. Ciao.



En liten jämförelse

Satt och kollade på gamla magbilder, och tänkte att jag skulle ta en ny snart igen. Väntar dock till på måndag då jag går in i vecka 40. Detta är de två senaste, syns det någon skillnad?




Tisdag

God middag!

Idag är det en riktig höstdag med kalla vindar, regn och rusk. Jag tycker det är rätt mysigt, men det är ju värre för dom som måste vistas utomhus... Speciellt synd tycker jag om min älskling, som envisas med att gå till jobbet fast han är sjuk. För säkerhetsskull lämnar jag sängen obäddad, så det bara är för honom att krypa ner och mysa om han tar sitt förnuft till fånga och kommer hem.

Imorgon ska vi till föräldrarätten och skriva papper på att han är pappa till vårt lilla mirakel i magen, och efter det tänkte jag att hon kunde komma ut. Jag kan tåla att vänta till det beräknade förlossningsdatumet men jag vill inte gå över tiden! Vilket jag förmodligen kommer göra vare sig jag vill eller ej, med tanke på att jag är förstföderska.

Aaah, ingen nämnde att det var såhär drygt att vänta! 




Måndag

Ny vecka och lite närmre bebis! Jag ska snart bege mig till min kära barndomsstad Eslöv, och förmodligen stanna där hela dagen. Det är inte så roligt att åka tåg gravid eller att trängas på stadsbussen, men just idag är det ett måste. Efter ett ärende i "stan" åker jag förmodligen hem till föräldrarna och går igenom lite lådor jag har där. Jag är inte ens tjugotvå och har redan samlat på mig mer skit än en 90-åring...

Idag går jag in i vecka 39, det vill säga att jag varit gravid i 38 fulla veckor! Det känns att det ligger en stor bebis i magen, och hon har definitivt redan en egen personlighet. Hon är särskilt aktiv på kvällarna, då hon trycker med benen. Den känslan kommer jag nog sakna när hon är ute!

Dags att bege sig...



Fosterutveckling - gravid vecka 39


En genomsnittlig bebis är lite över 50 cm lång och väger strax under 3,5 kg när den föds, men det är också vanligt och helt normalt att bebisen väger allt mellan 2,5 och 4 kg.

Fostervattnet, som var klart från början, är nu mjölkaktigt från allt det som avsöndrats från bebisen under graviditeten, bl a hudceller som ömsats för att ge plats för den nya hud som växer underifrån.

På TV börjar förlossningen typiskt med att vattnet går – mitt i en folksamling, såklart – och fortsätter med ögonblickliga sammandragningar. Du behöver sannolikt inte vara särskilt orolig att detta ska hända dig. Fosterhinnorna brister i mindre än 15 % av fallen och även om det sker så brukar bebisens huvud fungera som propp (du kan däremot märka att det läcker om du ligger ner). Det bästa är att ta det lugnt om detta sker – det kan ta timmar innan värkarna börjar – och ringa BVC eller läkare. Din kropp kommer att fortsätta producera fostervatten tills bebisen är född, så du kanske får rådet att stanna hemma tills värkarna har satt igång, eller eventuellt igångsättning.




Myshelg

Vilken myshelg det har varit! I fredags blev det idolmys, igår sov vi länge och på kvällen gick vi en runda vid havet och såg solnedgången över Öresundsbron. Det sistnämnda framkallade helvetiska förvärkar och när P-H sprang in på Maxi för att handla på vägen hem trodde jag på allvar att jag skulle dö, jag fick ringa honom och be honom skynda sig... Men det lugnade ner sig när vi kom hem och jag fick vila lite.

Jag är dock en tråkig sambo som somnar vid tio på kvällen redan, men det kan inte hjälpas! Jag är så extremt trött att jag inte kan hålla ögonen öppna. Istället går jag upp bra mycket tidigare på morgonen. Det kunde man ju aldrig tro för några år sedan...






Genusperspektiv for the win

För någon dag sedan fick jag hem två avi från posten. Det var paket från Linda som innehöll två bodys, ett par byxor och två leksaker, samt ett vykort med choklad. Snacka om att jag blev glad! Jag och P-H fick oss ett gott skratt när vi läste texterna som var tejpade på de olika sakerna, speciellt den blå bodyn. "Genusperspektiv for the win!" Och visst har du helt rätt, din lilla norrlänning! Vår tjej ska definitivt kunna ha blått på sig och inte bara rosa, rosa, rosa.




Jag är ARG!

Jag är arg för att jag är stor som tre flodhästar. Arg för att jag ser ut som fan. Helt jävla förbannad över att jag inte orkar göra ett skit och för att det ser ut som skit här hemma. Jag är arg för att jag inte har några kläder att ha på mig längre, att det inte finns en chans i helvetet att jag kan känna mig ens lite fin.

Jag är frustrerad över att jag är så extremt tjock och över att det kommer ta en evighet att bli normal igen. Jag kokar för att mitt blodtryck är högt och att jag nu måste oroa mig över det.

Jag är arg för att jag har ont överallt, för att jag måste kissa femtioelva gånger varje natt och för att jag inte kan sova på mage.

Dessutom är jag arg för att jag blir arg över allt detta.

Men. 

Så kommer du med dina magiska läppar och det är fysiskt omöjligt att känna ens en liten gnutta ilska... 

Kan du inte övertala vår dotter om att komma ut nu också?



Havandeskapsförgiftning?

Det finns alltid något att oroa sig för. Igår hos barnmorskan visades blodtrycket vara högre än normalt för mig, men eftersom urinprovet inte visade något så blev inte barnmorskan orolig. Jag har dock haft huvudvärk några dagar nu, samt värk och illamående i magen. Mina händer, fötter och ben är också svullna vilket dom inte varit sedan extremvärmen i somras. Ett par gånger har jag dessutom klagat på att jag sett "stjärnor" framför ögonen till min älskling, utan att förstå varför. Det sistnämnda står som ett tydligt symtom för havandeskapsförgiftning.

Jag är säkert bara paranoid, men blir orolig ändå...



Barnmorskebesök

Kom nyss hem från det roligaste barnmorskebesöket hittills och förhoppningsvis det sista, för nästa tid är bokad den 27:e och då vill jag att lillan ska ha kommit. Förmodligen har hon inte gjort det, men man kan ju hoppas!

Idag träffade jag inte bara min barnmorska utan även en student som var där på sin praktik. Hon gjorde de vanliga rutinproverna på mig, och allt såg bra ut. Mitt SF-mått är nu 36 cm och lillan ligger fortfarande duktigt fast med huvudet neråt. Efter den vanliga kollen satt vi och pratade i över en timme om förlossningen, och barnmorskan försökte demonstrera med en docka hur bebisen skulle ta sig ut... Det var längesen jag skrattade så mycket!

Vecka 37+2. 19 dagar kvar!




Lite snabbt sådär...

Om man bortser från min hemska huvudvärk så är detta en relativt bra dag. Jag har inte nämt det tidigare, men vi har skickat in vår 42" tv för att den stänger av sig hela tiden, idag fick vi veta att dom skickar en helt ny i ett bättre märke.

Jag fick även hem en bok jag sett framemot att läsa, "I huvudet på din bebis". Om barnets utveckling från nyfödd upp till sex år. Mycket av det har vi läst i skolan, men det är ändå intressant.



Nu ska jag bege mig till barnmorskan, eventuellt blir det en ny magbild senare idag! Ciao.



En vända på förlossningen...

Dumma mig. Kass uppdatering igen.

Igår var vi en vända på förlossningen, eftersom jag misstänkte att vattnet läckte eller något liknande. Vi kom dit runt halv ett och åkte därifrån vid fyra. Av den tiden så blev jag undersökt kanske en halvtimme sammanlagt, så snabbt gick det inte! Iallafall så kände en barnmorska först på magen, och lillans huvud är nu fixerat. Sedan fick jag sitta i en otroligt obekväm stol för att göra CTG. Hjärtat fick hjälpa till att hålla den på plats då det var svårt att hitta rätt och den hela tiden tappade kontakt. Hjärtljudet såg fint ut och man kunde även se att jag hade regelbundna sammandragningar.

Därefter fick vi sitta i väntrummet i en evighet och älsklingen fick springa ner och sätta mer pengar på bilen, för parkeringsvakterna är som hökar där. Ett jävla sätt alltså, först så har dom väldigt få parkeringar nära förlossningen, sedan är parkeringshusen fulla?! Kanske borde fundera på taxi den dagen det är dags...

Jag blev iallafall visad till ett rum där en tysk läkare gjorde en undersökning, där kände hon att jag var öppen någon centimeter och hon kunde även känna hinnblåsan som enligt henne var intakt. Ett ultraljud gjordes också, och lillan låg och vinkade till oss! Det var gott om fostervatten så läkaren kom fram till att det inte var något läckage, men vi skulle ringa om det fortsatte eller om sammandragningarna blev fler och intensivare.

Efteråt kände jag mig lättad och glad att allt var bra med vår lilla tjej! Blev först rädd när hon sa att jag var lite öppen, men när jag gjort efterforskningar har jag insett att det kan vara så veckor innan man ska föda. Så här lär det inte bli någon bebis på ett bra tag!



Fosterutveckling - gravid vecka 38


Är det möjligt att veta om man väntar en pojke eller en flicka, om man inte sett det på ultraljud? En ledtråd är vikten - pojkar tenderar att vara något större än flickor. I vecka 39 väger bebisar mellan 3 kg och 3,2kg, men fortsätter bygga upp det lager underhudsfett som hjälper till att hålla dem varma utanför livmodern.

Bebisens inre organ finns alla på plats, men lungorna tar längst tid att utvecklas färdigt. Även efter födelsen kan det ta några timmar innan andningsrytmen etableras. När bebisen precis är född kommer man att undersöka den och bedöma resultatet enligt
Apgar-skalan.

Undrar du vilken ögonfärg ditt barn kommer att ha? De flesta kaukasiska barn föds med mörkblå ögon och den ögonfärg de så småningom kommer att få, vare sig det är bruna, gröna, gråa eller blå ögon, inte visar sig förrän efter flera veckor eller t o m månader. Ditt barns ögonfärg vid förlossningen kommer att förändras i kontakt med ljus. De flesta barn av afrikanskt eller asiatiskt ursprung har mörkgrå eller bruna ögon vid födseln, men den exakta nyansen visar sig inte förrän efter sex månader till ett år.




Fredag!

Idag är det fredag!

Inatt sov jag två timmar, och nu är jag rätt slut i huvudet för det är omöjligt att somna om när det väl ljusnat. Jag ser det dock som träning inför lillans ankomst, då förmodar jag att det står amning på schemat väldigt många gånger mitt i natten!

Hur som helst så är det fredag idag, och det betyder att när mitt hjärta kommer hem ikväll så har jag honom en hel helg hos mig. Imorgon ska vi på kalas då hans systerdotter fyller två år, lilla sötnosen! Annars är det inget speciellt planerat och det är skönt. Vila är min främsta prioritering just nu.

Denna eviga väntan är jobbig. Det är konstigt hur man kan ha gått 250 dagar utan att vänta och sen helt plötsligt när det är under en månad kvar nästan slita av sig håret...




Onsdag

Det spelar ingen roll vad jag gör, jag känner mig ändå lika ofräsch. Det är inte bekvämt någonstans med en stor, extrem bebismage och känner man sig inte bekväm så känner man sig inte fin heller. Jag längtar tills jag kan börja kämpa för att få tillbaka min kropp så som den en gång var. Det kommer ta tid, men det ska gå! Dom säger ju att det tar nio månader att göra en bebis, och sedan tar det ytterligare nio månader för kroppen att gå tillbaka. Det blir förhoppningsvis lite lättare med amning som hjälp, eftersom det tar mycket fett.

Längtan är stor nu, och för varje dag som går känner jag mig mer och mer redo. Försöker undvika att läsa förlossningsberättelser då jag vill bilda mig en egen uppfattning av hur det går till och inte bli uppskrämd. Alla är olika, så jag tror att man måste försöka koncentrera sig på sig själv. Istället läser jag på allmänt om de olika faserna man genomgår. Med min fina man som stöd så är jag säker på att jag kommer klara det galant. Just bring it on!

Men fy fasiken vilken tråkig blogg jag har för tillfället, det känns väldigt onödigt att skriva för allt jag har i huvudet är bebis, bebis, bebis! Försöker dock tänka att det är roligt för mig att gå tillbaka om några månader för att läsa hur det kändes. Annars hade jag nog slutat skriva helt.

Snart kommer den bästa hem! Då blir det matlagning, och så ska vi tvätta också. Skitkul!




Tisdag

Jag glömmer bort vilken dag det är hela tiden, men idag är det tisdag eller? Vi chansar på det. Dagen är iallafall som den brukar, hjärtat är på jobbet och har fullt upp där. Jag sitter här hemma och gör ingenting. Orkar inget. Inatt vaknade jag runt fyra och var jättepigg, så jag gick upp och satte igång en film. Såklart så gjorde det att jag nu är supertrött...

Igårkväll fick min prins ett ryck, vilket resulterade i att vi fikade på kanelbullar med mjölk sent på kvällen. Snacka om gott! Jag tror han gör dom godaste bullisarna som finns. Ni borde smaka!




Till prinsessan


Tre för två på Lindex, valde två bodys och ett par byxor.
Detta i större storlek så att hon kan ha det senare.
Köpte även två mössor för ca tjugo kronor styck.


Den redan bortskämda prinsessan fick också en klänning från sin mormor, tack!
Kusinen som beräknas komma en dag innan lillan fick en likadan, sött som attan :)




Pust och stön

Det är hemskt såhär i slutet av graviditeten. Inte för att det gör ont, utan för att jag känner mig så handikappad! Det finns inte mycket jag kan göra mer än att diska lite, bädda och ta ut soporna. Jag kan inte ens åka och handla själv. Viljan finns ju där, men inte orken. Jag skulle så gärna vilja fixa och dona här hemma och ha allt superfint tills prinsessan kommer!

När jag sitter här och skriver känner jag hur magen börjar hoppa, det är lilltjejen som får hicka igen. Och precis som varje gång blir hon irriterad och rör sig hur mycket som helst. Hela magen ändrar form. Det får mig att le! Det märks verkligen att hon är en egen liten individ nu, med ett eget medvetande. När man pratar med magen, och knuffar på den lite försiktigt så knuffas det tillbaka. Och pappas röst är speciellt populär, jag känner på mig att det blir pappas flicka!

Har införskaffat ytterligare lite saker till lillan, återkommer med bilder senare!



Måndag

Om man ska beskriva mig med ett ord just nu så skulle det vara, trött. Jag har ingen anledning att vara det egentligen, för trots flera kisspauser mitt i natten så somnar jag om relativt fort och då känner jag inte heller förvärkarna. Men ändå vaknar jag utan energi.

Helgen har varit riktigt mysig. I lördags fyllde mamma år och då var det släktkalas. Efter extremt god mat, mys med den lilla kattungen och filmtittande med systersönerna begav vi oss hemåt.

Igår firade jag och hjärtat att vi officiellt varit ett par i ett år. Ett år! Tänk vad vi hunnit med under den tiden! Vi har varit i Göteborg, Stockholm, rest till Gran Canaria, flyttat ihop och snart ska vi bli en familj på riktigt. Det jag vill ha sagt är att vare sig det har gått tre månader eller femton år, så ska man satsa om det känns rätt. Jag är lyckligare än någonsin. ♥




Här är han, mannen i mitt liv, med blommor jag fick av honom! ;)




Gravid vecka 37


Barnet
Barnet ökar fortfarande i vikt, men växer inte så mycket på längden längre. Barnet är fullt medvetet. Det lagrar näring i sina organ för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen. Barnet tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Ändå är lungorna de sista av barnets organ som mognar. Nu ligger de flesta startklara med huvudet nedåt. Om inte, brukar man försöka vända det.

Vikt 3 kg.


Mamma
Det kan vara dags när som helst nu, men ta det lugnt. Många går längre än 40 veckor, särskilt förstföderskor. Att föda mellan vecka 37+0 och fram till vecka 41+6 anses normalt. Ditt fundusmått har planat av nu och växer inte lika snabbt. Många barn sjunker djupare ner i bäckenet nu. Det är vanligare om du fött barn tidigare. Brösten producerar redan råmjölk. Bäckenet är utvidgat. Den allra sista tiden brukar gravida kvinnor bli försjunkna samt kan ha svårt att sova. Kanske kan man se det som en förberedelse inför alla vakna nätter som väntar tillsammans med babyn.

Pappa
Många män kan känna sig mindre sedda och betydelsefulla för sin partner mot slutet av graviditeten. Det beror på att kvinnan fokuserar mer på sig själv och livet i sin mage. Hon funderar säkert väldigt mycket på förlossningen och är kanske orolig och lite rädd. Fokuseringen kan jämföras med någon som tränar och förbereder sig mentalt inför ett maraton eller någon annan stor fysisk prestation. Oroa dig inte, hon behöver all tid och allt stöd hon kan få. Fråga om du kan göra något. Föreslå att ni packar en väska med saker ni behöver vid förlossningen som står startklar när det är dags. Fokusera på sånt du kan göra.




Fosterutveckling - gravid vecka 37


Nu väger bebisen kring 2,8 kg och är nästan 49 cm lång. Bebisens huvud ligger nu förmodligen nere i ditt bäcken och skyddas av den omgivande benstrukturen. Detta ger benen och underkroppen mer plats att växa.

Många bebisar har nu huvudet fullt av hår som är ungefär 3,5 cm långt. Men det behöver inte ha samma färg som ditt – mörkhåriga par kan bli överraskade av nyfödda bebisar mer blont eller rött hår och ljushåriga föräldrar kan få bebisar med mörkt hår. Och så finns det förstås bebisar som inte har något hår alls.

A propos hår, så har nu det mesta av den duniga kroppsbehåring som kallas lanugo och som din bebis haft sedan 26 veckor försvunnit, liksom det mesta av fosterfettet (vernix caseosa). Bebisen sväljer detta, liksom andra avsöndringar, och lagrar dem i tarmarna. Detta kommer att bli bebisens första bajs, som kallas barnbeck (eller mekonium).