Vattnet gick för snart 18 timmar sedan och vi är hemma. Nattens värkar avtog så smått och imorse åkte vi in för kontroll igen. Allt såg bra ut, lillans hjärta tickade på som det skulle. Så det var bara att köra hem igen och invänta värkar.

Just nu har jag oregelbundna värkar, men dom blir starkare och starkare för varje gång. Skulle det inte hända något tills imorgon kväll så sätter dom igång mig på onsdag morgon, men jag hoppas verkligen jag slipper vänta så länge... Mina ögon går i kors nu av trötthet!

Tänker också på min fina syster som kämpar med värkar nu hon med, eller kanske är det redan över? Tänk att det skulle sättas igång för oss båda nästan samtidigt. Otroligt.