Imorgon går jag in i vecka tjugo och halva tiden har gått. Fortfarande kan jag inte förstå att jag ska bli mamma. Mamma, jag? Jag tror inte jag kommer förstå förrän hon har kommit, det är ju helt otroligt. Vi pratar om det varje dag, om saker som ska köpas och allt som ska fixas men det sjunker inte riktigt in. Nu känner jag små sparkar varje dag och det får mig att le varje gång!

Foster, 20 veckor.