Inatt drömde jag att jag tappade en tand. Jag minns att jag tyckte tanden var lite lös i drömmen, den sitter ganska långt fram och på nedre raden och sen kände jag efter och den satt löst och den föll av. Jag minns att jag kollade mig i spegeln och såg att jag var tandlös, jag minns även att jag försökte få tag i en tandläkare för jag blev först förskräckt när jag insåg att jag redan har tappat mina mjölktänder och att jag inte minns om man skulle ha tänder man tappat i kallt vatten eller låta bli och ha dem i vatten och bara skynda sig till tandläkare så dom kunde sätta fast den igen.

Skumt.

Sen slog jag upp det och fick veta att det i drömtydarlexikon ska betyda att någon förändring/möjlighet är påväg som är positiv. Så vi får väl se vad som komma skall, om det händer något eller inte.

Undrar just vad jag kommer att drömma inatt?

Ibland vill jag bara fly, eller fly och fly. Jag vill bara försvinna utan att säga ett ord. I några år eller i en evighet. Åka nånstans där jag inte känner någon och vara anonym med hopp om att ingen skall veta vem jag är eller vad jag gör där ska jag kunna gå gatorna fram i solen och bara iakta, bara vara. Dag efter dag ska jag gå runt där och kolla, kanske prata med någon emellanåt. Men i längden skulle jag antagligen bli uttråkad. Jag är ju ganska socialt lagd. Intalar jag mig iallafall. Men det går inte hand i hand med den livsstil jag har som innefattar att jag knappt orkar mig ut och hitta på saker.


Ibland.. eller nej rätt jävla ofta, får jag höra att jag är konstig. Eller det ska tydligen vara konstigt att tänka djupt? Ibland är det frustrerande som fan att inte kunna visa sin personlighet fullt ut för att jag ständigt går på högvarv när det gäller sortering av känslor, sortering av tankar och beteenden. Det är liksom JAG. Det är JAG att sitta och gråta när jag skriver min blogg och lyssnar på musik, det är en del av min personlighet som jag lever med i min vardag, det är en del av mitt liv och den jag är. Lika väl som jag kan berätta för folk att jag inte äter kött skulle jag med lättnad vilja kunna säga att jag tänker djupt och att jag är sådär "konstig". Jag kan också va ytlig men inte i längden, det intresserar mig till en grad att höra om din dag men det är framför allt känslorna eller tankarna kring den dagen som fångar hela min uppmärksamhet.

Men jag kanske bara är konstig.
Och tänker fel.

För nej, en tjej ska inte fundera så jävla mycket utan hon ska bara le och hålla käften.
Så kanske det är.

Men jag är konstig. Och jag ler inte utan jag gråter och pratar för att få veta.

Men du? Jag ler också rätt ofta.