Jag lever på rosa moln där kärleken är evig

Jag är trött på att vara andra till lags och jämt ljuga och le när de frågar om ett ärligt svar. Jag står för ärligheten. Jag ångrar ingenting jag säger. För vet du vad, jag bryr mig inte! Om ni ber mig om ett ärligt svar, bered er då på ett ärligt svar.

Jag är trött på att alltid behöva tjata på dig. Men som sagt, jag börjar inse att det aldrig kommer hända, så nu lever vi nuet och är lyckligt ovetande istället.

Jag tror att allting har en mening, jag lämnar inget åt slumpen.
Men nu står jag här, naken framför sanningen och förstår inte riktigt vad det innebär att vara avklädd och lämnad i mörkret.

Åh, älskling.. allt annat kan försvinna bara du stannar kvar.
För också när jag tvivlar och det känns som allt är slut, jag sjunker ner i hjälplöshet och hittar inte ut.

Vi får inte ge upp varann så lätt.

Du är så fin när du ser in i mina ögon. Så fin när du ska försöka förklara någonting. Du är så fin när du säger hur mycket du älskar mig. Du är så fin när du sover. Jag får aldrig nog av dig! Du är som en riktigt gullig hundvalp som man inte kan sluta krama!

Livet är ett helvete, det är det för alla. Men en dag vaknar man och värderar det man har.

Nu är allt ställt på sin spets. Men det kommer bli bättre, åh, vad det kommer bli bra.
Du ber om förlåtelse, du gråter och skriker för att få min uppmärksamhet. Men jag är sorglös. Nu är jag sorglös. Jag känner ingenting.

Du betydde inte allt, men det blåste aldrig kallt, helt nära dig.

Fan vad jag längtar efter dig.. Längtar efter att få hålla om dig, känna dig i mig och bara få vara din. Jag är din. Du är min.
Det vi känner är något alldeles speciellt, och vi kan aldrig förklara för någon hur vi känner. Det är starkare än kraften från en atombomb.

Har du nånsin känt en fysisk smärta när han går därifrån?
Du vill ha kvar honom: skriker, gråter, gör allt för att fånga hans uppmärksamhet.
Så känner jag varje gång han går.
Ändå vet jag att han kommer tillbaka.

Jag hatar att vara beroende av dig. Förut var jag stark på egen hand, men nu måste jag klänga mig fast vid dig som om du vore den sista livlina jag har.
Fan om det tar slut.. vad fan ska jag ta vägen då? Alla drömmar, allt hopp- borta.
Du säger att jag inte ska tänka så, men vadå, man kan ju inte leva lyckligt ovetande och skyddad från omvärlden i en såpbubbla.

I wanna be the face you see when you close your eyes,
the touch you need every single night.
I wanna be your fantasy, your reality
and everything between..



Kommentarer
Postat av: Michelle

jag känner igen mig i de du skriver

2009-11-06 @ 15:39:29
URL: http://michelleec.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback