Bara ca femtio minuter kvar tills jag kan sätta mig på tåget. Mina ben är svullna som satan, dom är riktigt hårda av allt vatten som samlats där efter åtta timmars kontant sittande. Detta är verkligen ett givande jobb. Eller inte. Nej men, jag klagar inte. Verkligen inte! Men långtråkigare än såhär kan det inte bli.

Ska faktiskt inte hem direkt sen, utan till knutpunkten och träffa Sus, vad vi ska hitta på vet jag inte. Förhoppningsvis röra oss i alla fall så jag kan få lite blod i benen igen. Varför ska just detta ligga i släkten? Känner mig som en uppblåst ballong för tillfället...

Nu får jag jobba den tiden som är kvar. Mitt batteri på mobilen är kasst, så det är inte säkert att ni kan nå mig förrän jag är hemma ikväll... Bli inte oroliga, haha. Tschüss!