Pa fredag kommer mamma och pappa! Mina älskade föräldrar! Sa har jag aldrig känt förut, men jag har aldrig varit utan dom sa länge heller. Dom kommer hit redan vid middagstid och följer med mig och hämtar ungjävlarna pa dagis. Skönt att jag slipper göra det själv. Sedan lagar mamma mat (tack gode gud för det), därefter aker vi till Schenefeld. Chris befinner sig da i Stade och därför kan dom sova i hans lägenhet.
Pa kvällen ska vi ut och äta i Hamburg och jag ska visa dom stan. Jag längtar. Mamma, pappa. Mina föräldrar!

Just nu är jag barnvakt. Nagra bekanta till föräldrarna är här, eller just nu är dom ute och äter nagonstans i Hamburg men iallafall. Dom ska tydligen sova här ocksa. Far man aldrig lugn och ro pa detta stället? Mormodern akte hem igar och nu kommer nästa gäst. Gud, lat mig vara ifred ett tag snälla!

Jag är otroligt trött. Vill sova, men kan inte frans dom kommer hem saklart. Hur generösa föräldrarna än är (förra veckan fick jag kläder för mycket mycket pengar, idag fyllde dom pa min mobil med 500 kr, jag far tagkort varje manad för tusen spänn plus min vanliga "lön" pa 3000 kr) sa trivs jag inte. Och det är storpojkens fel. Jag vill inte skilja pa barn sa men ärligt talat, utan honom hade livet här varit bra mycket lättare....