Lyckan varade inte länge...
Snart atervänder mina arliga vinterdepressioner. Det är bara en fraga om tid. Lite tid. Say goodbye to the old Hanna och välkomna en sönderhackad, haglös individ med kutrygg à la ringaren i Notre Dame och andedräkt likt rutten papegoja. Allt är emot mig just nu, t.o.m. apelsinerna i vart kylskap, som vägrar lata sig ätas utan en saftsprutande kamp. Rövhal! Och kom inte med en massa bullshitprat om att det finns ljus i slutet av tunneln, för det enda som finns där är ett bananskal med hög halkrisk.
Kommentarer
Postat av: linda
.. och hoga klackar som fastnar i avloppsbrunnen, right?
Postat av: Mathilda
HAHAHA! måste faktiskt säga att det du skrivit låter rätt kul. :P
Inte att det händer, men så som du skrivit det! Jag ÄLSKAR vintern! :) Och sommaren... :P fastmest vintern. Bara mysigt!
Postat av: Hanna
Linda: Jo, det skulle vara toppen pa berget!
Matilda: Vad kul att nagon kan underhallas av det jag skriver ;) Jag tycker ocksa om vintern, dock blir jag sa deppig när det alltid är mörkt.
Trackback