De suger som fan asså.
Helt sur, förbannad, arg, ledsen, besviken.

En dag ska jag bli näst intill perfekt, en dag ska jag må bra, känna att jag är precis den person jag vill vara. Men jag är bara sååå långt ifrån den personen just nu, jag vill ändra mig på miljoner sätt och jag önskar att det kunde hända över en natt... Men tyvärr har jag inte sådan tur. AND THAT MAKES ME PISSED!

Om inte ytlighet hade existerat, hade jag känt såhär då? Om inte alla krav funnits, om inte det hade krävts så mycket av en för att lyckas här i livet, hade jag känt på ett annat sätt då?
Allt jag vill är att må bra och vara stolt över den jag är och har blivit, vad är det som gör det så omöjligt?
Så många frågor utan svar...


Älskar min Chrischi av hela mitt hjärta och min själ, utan honom vore jag en levande död... Önskar att alla fick känna den kärlek jag känner, då hade världen varit en bättre plats att leva pa.

/Hanni