Sista inlägget detta aret

Dagen har spenderats i sängen, som resultat av gardagens fest á la fjortisfylla. Dock hade vi kul, och det är väl det som räknas. Imorgon är det arets sista dag och det ska självklart firas stort. Jag vet vad jag ska ha pa mig iallafall, det är en bra början. Jag hoppas det blir lika skoj som förra aret!

Efter noga övervägande
har jag bestämt mig för att äta fisk. Inte kött, inte skaldjur eller nagot liknande - men fisk. Det är dock inget val, jag maste för att ma bra. Sa gick det med det.

2007 har absolut varit ett underligt ar. Jag har tagit studenten, lämnat landet för att bo i en okänd familj och hunnit flytta hem igen. Jag har växt och utvecklats pa mer än ett plan och lärt mig otroligt mycket. Jag hoppas nästa ar ger mig ännu mer och att jag kan na mina drömmar - pa ett sätt eller ett annat. Men, det som lever far se!

Gott nytt ar!



Nyar

Befinner mig i Tyskland nu och jag är sa glad. Det känns bra att detta aret snart är förbi och att ett nytt snart tar sin början. Och det ska firas riktigt.
Imorse akte jag med Chris och hans kompis för att handla all nyarsmat och liknande. Det slutade pa hundra euro. Tänk da pa att en liter vodka här kostar bara fem euro... Tur att vi är tio pers som delar pa priset. Nyar kommer bli den största festen pa länge, med middag här innan vi sticker dit. Ser fram emot det enormt. Alla vänner här i Tyskland ska dit. Underbart!

Ikväll vet jag inte vad som händer, kanske fest, kanske bowling.

Ciao!



Inget internet

Jag har för tillfället inget internet och kan därför inte skriva här speciellt mycket. Kan dock säga att jag mår super bra här hemma, och det känns som att jag så småningom får mitt liv tillbaka. Dock finns en del av mitt hjärta kvar i Tyskland, och hur det går med det i framtiden får vi se...
Man kan säga att mitt liv står på paus, och kommer göra det tills allt i huset fixat sig och till jag fått jobb. Först då kan jag andas ut och börja leva på riktigt. Tills dess gäller det att kämpa.

Så tills nästa gång, GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!



Ensam hemma

Min värdfamilj åkte nyss på någon julavslutning på pappans jobb. Dom frågade självklart om jag ville med, men jag sa att jag hade miljontals saker att göra innan hemfärden imorgon. Så nu har jag ungefär fyra timmar för mig själv i huset, vilket är hur härligtsom helst! Håller på att tvätta den sista maskinen tvätt, ska snart ner till affären och därefter laga någon mat till mig. Sen blir det till att plocka ner datorn, fast det blir nog rätt sent ikväll för jag vill ju kunna kolla här lite då också.

Det är helt ofattbart att jag ska flytta tillbaka till Sverige imorgon. Jag förstår det inte riktigt. Det är blandade känslor som snurrar runt där inne i mig... Speciellt oroligheten att längtan efter Chris kommer blir för stor. Herregud, jag grät imorse när vi sa hejdå, och vi kommer ses om en vecka igen! Dock betydde nog tårarna något annat, som ett tecken på hur mycket jag älskar honom och hur gärna jag vill ha honom vid min sida. Förhoppningsvis kan det bli så en dag i framtiden, när jag är färdig med utbildningen och hittar ett jobb i närheten av honom.

That's it then, I guess. Imorgon gäller det.




Mr. Bean

Jag låter Mr. Bean tala (läs: dansa) för sig själv.




En dag kvar!

Imorgon är det sista dagen som aupair, och det känns sa otroligt bra. Jag är stolt över mig själv att jag klarat av det sa länge, trots att jag ogillade det fran första stund. Men nu ska jag tänka framat och inte ägna sa mycket tid at det som varit, jag ska kämpa för kärleken, kämpa för min framtid. Som jag skrivit tidigare blev jag bara reserv pa den utbildningen jag sökt till, men pa ett sätt eller ett annat ska jag komma in, även om det dröjer nagra ar av jobb först.

Sista dagen hos älsklingen
innan jag aker. Sen kommer jag fa träffa honom en gang i manaden som det var förr. Jag har ingen aning om hur mitt hjärta ska klara av det, men till skillnad fran förut sa vet vi var vi har varandra nu. Det finns inga tvivel längre, det är honom jag vill ha ett liv tillsammans med.



En bättre dag

Magen känns normal igen. Föräldrarna har kommit hem och mamman är just nu med barnen hos läkaren (förmodligen har båda halsfluss), sen ska jag passa dom till runt 16-tiden. Därefter hem till Chris! Sista gången vi ses innan jag flyttar tillbaka till Sverige. Saknad är en smärta som är obeskrivlig, de gör så ont att man kan gråta i timmar..

Natten till idag har varit kaotiskt. Lillpojken har vaknat var femte minut och gråtit. Jag hatar den känslan av hjälplöshet, det finns inget jag kan göra för att han ska sluta gråta. Men jag vill bara glömma det nu, och se framåt. Om två dygn befinner jag mig i kära skåneland igen. Jag längtar!



Skuldkänslor

Jag har sååå ont i magen just nu. Ångesten ligger där och gör mig till ett nervvrak. Min värdmamma litade på mig så mycket att hon och pappan åkte iväg, och är borta tills imorgon. Vad händer? Såklart bränner den lilla pojken sig. Hur kan jag vara så dum att jag inte har tillräckligt med koll på honom? Bara för att den stora pojken distraherar mig på alla sätt och vis ger det mig ingen rätt att rikta min uppmärksamhet till endast honom. Det leder mig till en situation som denna. Fan. Jag har sådana skuldkänslor.

Två dagar kvar. Två jävla dagar kvar!




Hej hopp!

Sistan veckan och mycket som ska göras, har därför inte tid att skriva sa mycket. Dock kommer det ändras rätt mycket sa fort jag kommer hem (vilket är pa lördag för er som inte vet..). En ny design är även pa väg, och jag kan säga att jag är supernöjd med den. Anna som har gjort den är verkligen hur duktig som helst pa bloggdesign!

Lillpojken är sjuk, och jag har därför fatt ta hand om honom extra mycket. Imorgon aker även föräldrarna bort över tva dagar och jag blir därför ensam med barnen. Pa ett sätt känns det bra att ha dom "själv", det känns inte lika pressat da. Pa samma sätt vill jag ha tid för mig själv.. Men bara tre dagar kvar nu. Sen är jag fri.

Som sagt, skriver när jag ahr tid. Ciao!




Sista veckan

Imorgon börjar min sista vecka som aupair här i Hamburg. Känslorna är blandade, jag som inte trodde jag skulle sakna det. Dock lär denna vecka bli jobbig. Min värdmamma har avslutat sitt jobb och kommer därför vara hemma varje dag, jag tycker det är mycket svarare att passa barnen da. Sen maste jag även tvätta alla mina saker, packa och städa mitt rum. Det kommer kännas konstigt att packa ner alla foton och liknande som gör mitt rum personligt... Pa lördagmorgon pabörjas min resa hem. Som tur är, hämtar mina föräldrar mig. Fast det hade inte gatt pa nagot annat sätt med alla mina resväskor och en hel stationär dator.
Förresten sa är det Lindas tur (aupair i Schweiz) att aka hem ikväll. Jag hoppas resan gar super bra! Jag är lite avundsjuk, det är jag, men superglad för din skull!

Igar handlade jag klart alla mina julklappar. Det försvann rätt manga pengar sa nu är jag rätt fattig. Jag hoppas mina klappar blir uppskattade för jag la ner lang tid och mycket pengar för att hitta de rätta till varje person.

Maste även skicka tackkramar till mina föräldrar och min syster m familj för breven ni skickade! Tack!

Vi hörs imorgon!



Lördag

Idag om en vecka är jag hemma. Det har jag inte riktigt förstatt än... Tva dagar efter är det julafton. Och ytterligare en vecka senare aker jag till Tyskland igen för att fira nyar, sa jag behövr inte sakna älsklingen länge.

Jag sitter här med ett leende
pa läpparna, pga av Sophie blogginlägg. Hon är sa söt. Länk: http://fuschi.blogg.se/1197666543_jag_vill_tillbaka_til.html?DF1C6633-07E4-2300-B3633BB17FBC5EA7
Jag saknar ocksa gymnasietiden. Det var mer än bara skola, och skolan var nog et minsta man tänkte pa. För mig var det underbart att fa träffa er varje dag, era sma gullegrisar. Men som med det mesta, förstod man inte det förrän efter studenten. Dock är det bara skolan som är över, vänskapen finns kvar! Glöm inte det.

Det blev ingen julmarknad idag
. Det blev ett par glas för mycket igar, därför är vi rätt slitna idag. Chris haller pa att laga mat vilket passar bra för min mage kurrar hur mycket som helst. Vad som händer sen far vi se. Jag har inte mycket mer att skriva, ville bara uppdatera mig och visa min uppskattning till Sophie! Tack för ditt fina inlägg!

image77
Jag, Kajsa, Anna, Sophie och Jessica



Distans

Jag har varit här ett halvår. Den andra dagen försökte min värdfamilj fixa in trådlöst nätverk på min dator, och på något sätt ändrades inställningarna för tangentbordet. Först nu har jag ändrat tillbaka. Det kan man kalla skjuta saker framför sig, eller hur? Nu ska jag bara försöka vänja mig vid att skriva å igen. Haha.

Det är en vecka kvar nu av min vistelse här i Tyskland. Jag ska försöka vara med älskling så mycket som möjligt, för sedan kommer det bli distansförhållande igen. Det känns i magen, det gör det. En klump som blir större och större för varje dag som går. På ett sätt vill jag hem, på ett sätt inte, jag kommer få ångest av saknaden...

Idag är det iallafall helg och jag ska försöka tänka positivt. Imorgon julmarknad i Lübeck!




Min födelsedag

Idag vaknade jag av tva
sma pojkar som stod och sjöng bredvid min säng. Jag trodde först jag drömde, men märkte rätt fort att sa var inte fallet. Just i det ögonblicket glömde jag alla brak vi haft och allt störigt dom nagonsin gjort. Da var jag super glad. Jag fick en väska, fylld med saker sa som godis, smink, planbok och sa där. Sa det har varit en bra start pa dagen trots att jag inte befunnit mig hemma.

Jag maste bara säga tack till alla underbara som sagt grattis redan. Klockan är inte mer än 08.00, och redan har det trillat in flera grattis-sms. Jag är mycket tacksam!




Lussevaka

Ännu en dag har jag överlevt! En tanke som ofta dyker upp i huvudet varje gang jag stänger dörren till mitt rum. För när det är gjort sover barnen, och när dom sover är dagen avklarad.

Idag är det den 12:e december. Dagen innan jag blir ett ar äldre, dagen da lussevakor äger rum i Sverige! Men detta aret befinner jag mig nagon helt annanstans, där ordet lussevaka eller Lucia inte existerar. Jag saknar var tradition. Att befinna sig pa förfest hos Sophie innan vi drar iväg till jägers. Det har hänt en del skit, men det är ända var tradition och jag saknar den. Att alla mina söta vänner grattar mig när klockan slar midnatt och nästa dag kommer. Istället sitter jag här. Men att man blir nitton är inget att fira ända. Det hoppar vi över. Men när jag blir tjugo, da smäller det!!!

Fick förresten ett litet kuvert med posten. I det, ett grattis-kort fran mormor och ett halsband. Tack! Jag blev jätte glad! Dock tror jag inte hon läser min blogg, men ända.

Tjiiingeling!



Onsdag

Veckorna gar fort och det glädjer mig. Det är bara en och en halv vecka kvar innan jag är hemma. Ord kan inte beskriva hur mycket jag längtar! Dessutom aker jag tillbaka till Tyskland inför nyar, därför hinner jag inte sakna älskling sa mycket. Tänker fortfarande pa det faktum att jag inte kom in pa utbildningen, men genomlider jag dessa dagar fram tills jag kommer hem, ordnar sig allt. Det vet jag.

Idag ska jag jobba hela dagen eftersom att mamman har massor med ärenden att uträtta. Kanske gar vi en sväng till skogen och lekplatsen, eller sa stannar vi bara inomhus och leker. Jag är inte direkt överlycklig idag, men jag tänker framat. Snart hemma!

Igar pratade jag och Chris om vilket Q-dance event vi ska ga pa nästa ar. Och som det ser ut just nu blir det Qlimax. Video finns här nedanför. Det är ett par manader kvar, men jag ser framemot det. Dessutom tar det bara 4-5 timmar att köra dit härifran (Holland). Är det nagon som har lust att dansa till Hardstyle i tio timmar med 25 000 andra hardstyle-älskande människor, hör av er! Dock tvivlar jag pa att det kommer hända..

First: http://events.q-dance.nl/2007-11_17-november_qlimax/after/ <-LÄNK (Maste ses!)

Second; Qlimax för ett par ar sedan. Dock är länken här ovanför MYCKET bättre. Take a look! 



Enjoy!



Lite senare....

Nu har jag hunnit smälta beskedet men det blir inte lättare för det. Känns rent ut sagt förjävligt om jag ska vara ärlig. Men det är ingen idé att sitta och ma daligt över en san sak nu, det borde jag ha tänk pa i gymnasiet. Det är mitt eget fel och ingen annans att mina betyg inte räckte till. Vi far se. Har jag tur kommer jag in om det är manga människor som hoppar av. Dock tror jag inte att tvahundra människor beslutar sig för att lämna utbildningen.

Nu ligger världen öppen för mina fötter. Vad för skitjobb ska jag ta pa mig nu da? Har nagon ett förslag, eller kanske rent ut av ett jobb ledigt? Jag är öppen för det mesta. I need some fucking help!



Antagningsbesked

Jag fick nyss mitt antagningsbesked och jag blev reserv pa samtliga utbildningar jag sökt in pa. Jätte kul, eller inte. Sa mitt humör är inte pa topp nu direkt. Det blir till att söka jobb and be a man, som jag sa till Kajsa. Tragiskt.



Mandag

Nytt försök. Mina halsmandlar är stora som tennisbollar och mina öron dunkar som ett hjärta. Jag försökte stilla smärtan genom att lyssna pa lite musik, tänkte att om mina trumhinnor vibrerar ett tag känns det nog bättre sen, men tjii fick jag. Det gör lika ont nu.

Iallafall. Morgonen bjöd även pa en del skandaler, som det inte skrivs om här. Lite omtumlande och skakande, men jag överlever. Om tva veckor är jag hemma och jag längtar sa mycket! Nytt hus, nytt rum och nytt liv. Förhoppningsvis även ny skola, om jag kommer in. Jag maste vara mer positiv!

Idag ska jag försöka handla lite julklappar. Ska ta s-bahn in till Hamburg City och se om jag hittar en del, jag vill ha det gjort sa jag slipper tänka pa det sen. Tiden gar trots allt hur fort som helst och nästa vecka ska jag vara själv med barnen ett par dagar när föräldrarna är borta och firar jul med ett par vänner. Vi far ju se hur det gar?



Förvirrad

Jag är för uppspelt för att ens skriva. Aterkommer när hjärnan hunnit ikapp mina tankar.



Da var det ater igen helg

Det är fredag idag! ♥


Och vad passar inte bättre da än ett gott humör? Trots att jag har flera timmars arbete kvar innan det är helg och trots att jag befinner mig i Christophs lägenhet ikväll, där ända sällskap blir ett par hyrda filmer och en chipspase, sa känner jag mig glad. Det kan förvisso bero pa att om exakt sex dagar fyller jag nitton ar, eller kanske beror det pa det faktum att om tva veckor flyttar jag tillbaka till Sverige igen. Det skadar inte heller att veta, att när jag kommer hem blir det till ett nytt hus och nytt rum, men ända samma trygghet. När jag är med min familj är jag hemma, vart än jag befinner mig. Dock kommer en del av mitt hjärta saknas och det gör sa ont, bara jag tänker pa det. Men jag är tillbaka i Tyskland redan till nyar! Ännu en anledning till att känna sig lycklig!



Snabbt och lätt

Dagens konstaterande: Sta aldrig under ett träd när det ska fällas. Barnen och jag var pa väg till dagis. En man star i sin trädgard och ska fälla ett träd en bit bort, plötsligt hörs ett stort BRAK! och trädet föll pa honom.

Idag är det schon wieder torsdag, vilket innebär bara tva arbetsdagar kvar till helgen. Eller en och en halv om man ska vara noga. Pa fredag ska jag mysa framför tv:n med lite onyttigheter medans Chris är ute med kollegorna och äter julmat. Förresten! Älskling kommenterade mitt förra inlägg. Vad glad jag blev!

Idag är jag rätt tom i huvudet, därav ett kort inlägg. Tschüß!



Ibland...

image75

Ibland känner jag hur hjärtat slar en aning snabbare än normalt.
Det brukar hända när jag träffar honom.
Fortfarande. Efter nästan tre ar.
Ofattbart, är det inte? ♥



Onsdag

Resan till jobbet pa morgonen tar ungefär en timme och under den tiden hinner man fundera och grubbla rätt mycket. Oftast pa de mest oväsentliga sakerna som finns. Ett par saker jag tänkte pa imorse var:

- Varför dricker tyskar alltid vatten fran affären och aldrig fran kranen som vi svenskar?
- Varför pirrar det sa mycket i magen när man är nykär?
- Varför flyger bara vissa faglar söderut när det är vinter?
- Varför sätter folk sig alltid sa langt bort som möjligt fran andra människor i kommunaltrafiken?
- Varför är jag nästan ensam om att lyssna pa techno/trance i min bekantskapskrets?
- När tar universum slut och vad finns isafall bakom?

Jag kan hoppa fran ett ämne till ett annat pa en halv sekund, det märker man ibland i mina texter, men det jag skriver kommer direkt fran hjärnan. Nybakta färska tankar med andra ord.

Pa tal om tankar och dylikt sa maste jag bara berätta om "Vara bästa ar". Efter lang forskning igar pa bland annat youtube och google, har jag fatt reda pa en stor del. Jag ska inte avslöja nagot som händer trots att jag vet i princip det mesta som kommer hända inom de närmsta fyra aren, dock är det väldigt frestande. Jag spricker nästan! Är det nagon som vill veta? Sa jag kan fa det ur mig?




Mandag and back to work

Vad ska man säga om dagen? Jag lämnade min sovande älskling vid halv fem i morse och drygt en halvtimme senare satt jag pa bussen. När jag var framme vid tunnelbanan köpte jag coffee to go och en fralla. Det och lite härlig hardtrance gjorde att jag vaknade ordentligt pa resan mellan Schenefeld och Reinbek. Bada är en del av Hamburg men ända tar det en timme att ta sig mellan dessa stadsdelar, kan ni da tänka er hur stort Hamburg är?

Jag har sagt det förut och jag säger det igen; att arbeta som aupair är inte lätt. Inte slappt. Den här dagen har varit ett helvete rent ut sagt. Det har brakats, fightats, bitits, kvävts, och skrikits hela dagen, som om min tredagars huvudvärk inte vore nog. Barnen är bortskämda, och they wont take no for an answer. Dom kan ju bara försöka med mig. Ett nej är ett nej, sa enkelt är det. Det spelar ingen roll hur mycket dom skriker eller slass, jag ger mig inte. Dock är det rikitgt jobbigt ibland... Ibland vill man bara ge upp.
Det kan tyckas att jag klagar för mycket här ibland, men jag använder trots allt denna blogg till att skriva av mig. Sen är det frivilligt att läsa. Och var annars ska jag klaga om inte här?

Mitt liv här är faktiskt inte pest och pina. Orsaken till att jag flyttade hit fran början finns ju fortfarande här. Min älskade lilla sockermuffins. Haha. Han är ju ända den som haller mig ovan för ytan när strömmen vill dra med mig ner under. Vi har vara trevliga stunder tillsammans. För att inte tala om allt festande Hamburg erbjuder, och musiken! Sverige är ett litet ruttet skitland när det kommer till bra elektronisk musik. Här är det rave varje helg, t.o.m varje dag om man skulle vilja. Men det är klart, Sverige saknar jag ända. Trots den daliga musiken. Ni finns ju där, min familj och mina vänner. Utan er vore jag inget.

Imorgon kommer städerskan hit en timme senare än vanligt, vilket betyder att jag hinner iväg och handla när jag lämnat barnen pa dagis innan hon kommer. Da slipper jag tänka pa det senare, och kan sitta här vid datorn längre innan arbetet börjar igen.
Jag är sa jäkla stolt över mig själv, ärligt talat. Redan dag ett ville jag hem igen. Jag trivs inte med detta jobbet. Ända har jag stannat i nästan ett halvar och lärt mig hur mycket som helst. Tänker man pa tyskan har den utvecklats otroligt mycket, jag pratar tyska flytande, jag förstar tyska, jag tänker och drömmer ofta pa tyska.
Det far mig att minnas nians tyska lektioner, da jag nyss börjat prata med Chris pa msn. Han gjorde mina läxor da. Haha. Inte konstigt läraren blev förvanad när jag plötsligt hade alla rätt...

Pa tal om kärlek. När förstar killar att tjejer behöver kärlek och omtanke även efter ett par ar tillsammans? Varför slutar dom helt plötsligt med dom spontana kramarna, fina orden och sma överraskningarna? Varför förstar dom inte att kärleken behöver vardas för att stanna kvar? Ibland börjar man undra vad som gar runt där inne i huvudet, varför inte romantiken far plats längre efter en viss tid. Ibland undrar jag... ibland undrar jag alldeles för mycket.

Nog med strunt nu. Ibland flyter tankarna iväg för mycket.... Tschüß!



Kort uppdatering av helgen

Mitt huvud exploderar snart. Det gör sa ont! Det är tredje dagen jag mar sahär och inget hjälper, inte ens huvudvärkstabletter. Är det sahär imorgon när jag ska jobba med skrikiga ungar blir det ingen rolig dag...

I fredags var vi hemma hos en kompis. Festade lite med nagra folk där och hade det trevligt. Lördagen spenderades pa julmarknaden med glögg och varm chokladmjölk. Majoriteten av människorna där talade svenska, konstigt nog. Idag har vi spenderat dagen med Chris föräldrar och syster, sen begav vi oss hem till Hamburg igen. Det var en kort uppdatering av helgen, mer skrivs imorgon!