Nu är jag hemhemma i skåneland hos föräldrarna. Lika mysigt som vanligt. Vägde mig nyss och jag har gått ner sex kilo sedan jag var här för två veckor sedan, isn't life great sometimes?

För övrigt så har jag världens finaste systersöner.

  

(Klicka för att se i större format)

Idag har jag jobbat och det har varit kul även om det har varit mycket att göra! Det tråkigare är att börja dagen med att sitta i skiten i brist på prep men det roliga är att se fram emot morgondagen, som kommer att bli ännu värre där man kommer att sitta ännu mer i skiten! Ja, imorgon blir en spännande dag.

Vidare har jag inget vettigt att skriva om, jag är mest trött och ska lägga mig och sova för att orka med morgondagen tänkte jag. Sätta in staven i tungan innan jag lägger mig och försöka drömma lite bra drömmar inatt. De senaste dygnen har jag haft mycket aktivitet i mina drömtillstånd. Inte i form av att jag har träffat någon utan snarare att jag har gjort lite utanför-kroppen-aktiviteter men de är på en nivå som inte lämnat efter sig många minnen tyvärr!

Ju fler dagar som går under denna sommar med sol och värme, dessto fler dagar saknar jag B. Jag har verkligen inte plats för någon annan i mitt hjärta! Jag som trodde jag var klar, har börjat om på nytt..
Och orden ekar inom mig: Varje svår prövning finns av en anledning, det finns ett skäl till att du blir testad.

Det är att leka med eld när jag drar upp det här igen..
Det finns ingen att behaga, inget att förklara, ingen att försvara..

Okay, here it goes:

- Jag vet inte om jag ska fortsätta läsa till sjuksköterska.
- Jag har planer på att flytta till Brisbane i Australien och plugga turism i ett år.

Det räcker nu.
Jag tänker inte leva mitt liv som andra vill ha det, utan jag ska följa mina drömmar.

Tiden bara rasar iväg och det som känns som det är tusen år sedan och samtidigt igår river gång på gång upp mitt inre och får mig att sjunka långt ner i mina tankar, i en värld med en tid där jag inte kan förmå mig att se ljus eller lycka, i en tid där allt står stilla och målas i sorgens alla färger. För några minuter läser jag mina rader, för några minuter känner jag känslan svälla över inom mig, jag känner ångesten, jag känner sorgen och jag hamnar för några sekunder nästan ett halvt år tillbaka i tiden sittande med mig själv funderandes över vad jag ska ta mig till.

Jag kommer aldrig att glömma och jag kommer aldrig att läka, jag kommer bara kunna gå vidare, att låta tankarna komma och gå med jämna mellanrum. Jag lovar mig själv att aldrig mer utsätta mig för situationen igen, att aldrig mer stå där med ångesten och sorgen spolandes över mig...

Söt unge med bra musiksmak.

Vi har barnasinnet kvar!
Eller bara sjuk humor? Det tål att diskuteras. Haha.

Nyvaken och inte ens påklädd! Så är min status för tillfället och det känns grymt skönt. Inatt drömde jag konstiga saker igen, jag minns inte exakt i detalj någonting annat, förutom att jag följde med ett affärsbiträde som skulle plocka ner en ost från översta hyllan till mig (tänk då också på att jag inte tycker om ost) och när han gjorde det så bestämde jag mig för att sno en annan ost från en hylla under "bara för att". Men när jag hade lagt den i väskan ångrade jag mig och la tillbaka den för jag trodde han hade sett mig. Betalade för den andra osten och gick, när jag kom utanför dörren så krävde dom att jag skulle kroppsvisiteras och jag hade ju inget på mig som jag inte hade betalat för. Däremot hittade dom ett gäng inlindade pannkakor i ett av mina ryggsäcksfack som jag själv inte ens visste existerade där. Sen drömde jag om att dom höll på att göra en skridskobana vid Brunnsparken här i Ronneby. Den första skridskobanan i världen som hade en upp- och nedförsbacke, man kunde tillochmed ta liften upp om man inte ville försöka sig på att åka i brant uppförsbacke. Lite små komiskt. :)

och sen vaknade jag till verkligheten av att telefonen ringde och det kändes som jag hade sovit i hundra år.. 

Grymt skönt. 

Adrenalinkickar bidrar till argument för spontanitet. Detta är den spontana sida av mig som min förra kombo tydligen inte tål längre, den spontanitet som gör att jag alltid har tusen järn i elden och styr dit näsan pekar, som gör att jag blåser av alla planer för nya äventyr. Nu är den här igen och den fångar mig med ännu en enorm adrenalinkick, en nyförälskelse när världen stannar till och ingenting jobbar hårdare, nej ingenting jobbare hårdare än min hjärna gör just nu för att få allt att stämma ihop, att spela efter min visa, att vara till min fördel.

Jag är eld och lågor!

Jag är uppe i varv!

JAG VILL.

Jag vet inte vart jag ska börja eller vart jag ska sluta men jag vill släppa nuet och ge mig ut på nya äventyr, ge mig ut i det okända för ett äventyr, för en utmaning, för den adrenalinkick det kan ge mig! Jag bör ta chansen. Jag är kvinna och jag har fått chansen att klättra på stegen och vem vet om jag trillar ner, men isåfall får jag borsta av mig och komma upp igen, annars har jag höjt min erfarenhetsnivå och vidgat ännu ett perspektiv och prövat på något nytt.

Har bara en sak att säga ikväll.

Ät ALDRIG på "Ronneby Café & Matsal" i centrum.

Det ägs av en uppkäftig kärring som förutom att vara helt inkompetent, är trög i huvudet.

Vem vet, hon kanske lägger gift i din mat...

Har du en verklighet som du inte vill dela med någon annan? Har du en verklighet som är så smärtsam att du gömmer den långt inne och inte ens vill att din fiende ska få uppleva? Har du en bit av den verklighet som du försöker förklara, försöker förhindra och som du "lärt av dina misstag"?

Jag har upplevt en del av den verklighet som jag inte vill dela med någon. Den del av verkligheten som jag önskar att andra kan lära sig av mina misstag för.. Men det fungerar inte så. Man lär av sina egna misstag och ibland gör man om dem flera gånger innan man lär sig.
Långt inne har jag gömt känslan av min verklighet men ibland tränger den förbi muren och gör sig påmind, ibland ligger den nära ytan, ibland kan jag kontrollera den och ibland är den vild och går inte att styra, inte att förhindra utan bara stilla finnas till bredvid, återuppleva, och bli rädd för.

Jag tänker på dig. hela tiden. Du är betydelsefull för mig, för många andra, en underbar person, nu återupplever du, du förklarar det jag minns, du förklarar samma tankar, samma känslor , samma händelseförlopp som jag valt att gömma undan, för att kunna styra. Jag vet vad du går igenom, jag vet vad de innebär i nuet och för en längre tid framöver. Jag kan inte annat än finnas här för dig och det gör jag. Jag vet hur jobbigt det kommer att vara, hur mycket du kommer att älta, hur ont det kommer att göra och för att inte tala om känslan av ångest.

Jag hoppas de negativa känslorna håller sig på avstånd och jag vet att du kommer ta dig förbi denna verklighet, den verklighet där färgerna inte är lysande utan smutsgrå.


En tanke till dig idag. En tanke till dig igår och en tanke till dig för var dag som går.

Klockan börjar närma sig midnatt och jag är fortfarande uppe trots jobb som väntar imorgon. Men det förväntas inte bli så hårt eftersom det är lördag och vi bara har öppet i fem timmar... Dessutom är det intressant att kolla ut på festivalen som pågår i stan. De få turister som hittar till oss bland alla stånd och karuseller har oftast bara frågor som var dom ska äta, eller var dom kan övernatta. Easy questions to answer, för såna frågor får man varje dag.

En oväsentlig sak jag stör mig något så otrolig på, är alla dessa playboyblonda fjortisbloggare. Jag hoppas verkligen det bara är ett spel från deras sida och att dom har fler hjärnceller än vad det verkar som, annars är det ju verkligen synd om dessa tjejer! Det är jätte bra att ha självförtroende men det där är bara överdrivet. Förhoppningsvis växer dom upp till slut. Om inte annat så lär dom råka mycket illa ut...

Imorgon är det lördag och efter jobbet blir det festande. Förfest nere i centrum, sedan ut och testa alla roliga karuseller och kolla runt bland alla roliga stånd. Inte som lilla marknaden i Eslöv, inte. Och tur är väl det!

..för att rubba mitt humör.

Jag hatar att vara såhär känslig och liksom väga in andras känslor i min egen sinnesstämning även om jag kanske bara själv hittar på hur den andra människan har reagerat eller känner. Jag tar åt mig och känner att "nej men gud, jag skulle ha sagt eller gjort så istället så kanske person X hade mått si o så istället". Varför kan inte jag bara vara en sån där grå sten o tänka "äh!". . Rakt av! Nerrå, nu ska det ältas istället tills jag somnar!

Vidare har jag haft en mycket trevlig dag på jobbet, vi kommer varandra lite närmare i gänget vilket känns skönt. Alla börjar våga skämta med mig nu och jag känner mig lite mer som en av dom. Lite interna skämt, ironi, sarkasm, sexanspelningar - ja en helt vanlig dag i turismbranschen helt enkelt.. jag känner mig hemma! Massor med kaffe i vanlig ordning och solsken utanför, de kunde knappast bli bättre för att vara en arbetsdag :)

Sen har jag träffat Dennis och vi har bestämt oss för följande: Eventuell aktivitet på lördag kväll, eftersom det är "Tosia Bonnada´n". Förfest och lite drickande sen ut och testa våra gränser. Looking forward to it!

I övrigt är de dags för att testa mina grannars tålamod igen genom att skruva upp volymen ytterligare ett snäpp. Har dom klagomål får dom ringa på dörren och ta det med mig face to face.

Ibland blir jag så arg. Men framförallt ledsen. Jag gör allt i min makt för mina vänner, sätter dom i första rummet, alltid. Sen får jag en kniv i ryggen! Jag orkar inte hålla på med detta mer, utan det får bli som det blir.

Snart ska Ferdi hjälpa mig att fixa högtalare, så jag slipper lyssna på musik genom tv:n. :)

Satt imorse vid datorn som vanligt när jag är ledig. Då försvann strömmen plötsligt, så nu bosatte jag mig hos Dennis tills allt är fixat. Det är ju mysigt det med faktiskt, hihi.

Imorgon är det jobb som vanligt, jobbar fram till söndag sedan åker jag ner till Skåne på kalas hos min systerson. Det ska bli kul faktiskt. Inte ofta man träffar släkten när man bor här uppe.

Decibel Outdoor Festival närmar sig och nu är det bara en månad kvar, det kommer bli en av de bästa sakerna som händer i år. Chrischi var så snäll och skickade hela Hardbass 17 skivan till mig och nu kan jag inte sluta lyssna på den. Hardstyle är verkligen det bästa jag vet!
Bara några dagar efter jag kommit hem från Decibel ska jag hämta min lilla vovve, jag längtar så otroligt mycket! Varför kan inte dagarna gå fortare? Även om jag trivs på mitt jobb så kommer det vara skönt när sommaren tar slut, det är för varmt just nu. Julen, var är du?

Nu ska jag lyssna vidare på min underbara skiva, sen duscha och därefter krypa ner i sängen.

Då var det lördag! Iallafall för mig. Fråga mig inte varför jag är uppe redan när jag har chansen att få sova länge för en gångs skull. Inatt drömde jag om tiden jag jobbade som aupair i Hamburg, jag saknar ungarna en hel del även om dom kunde vara riktigt jobbiga ibland. Kanske får man åka och hälsa på snart?

Igår jobbade jag hela dagen och vid fem så åkte jag och några från jobbet till Karlshamn, där vi tog båten ut från Östra Piren till Kastellet för att gå på Teater. Eftersom vi säljer biljetter dit på turistbyrån så fick vi se förhandsvisningen.

Hemligheternas Tid är namnet på den. Föreställningen flyttar oss bakåt i tiden till året 1957 - en tid av hopp och framtidstro där spioner, detektiver, tonåringar och amerikanska filmstjärnor drabbar samman. Historien tar fart när en äldre dam spårlöst försvinner och både detektivkontor och hemlig underrättelsetjänst ger sig i kast med att lösa mysteriet. 19-åriga Toni Hoffman regisserar det lokala teatersällskapet och tvingas in i händelserna när någon i hennes närhet misstänks vara farlig rysk spion. 

Ja, jag vet. Det blev inte så mycket från Öland. Men ibland vill man behålla vissa saker för sig själv. Speciellt när jag vet att vissa människor läser som jag inte kommer överrens med. Eller är det dom som inte kommer överrens med mig? Jag bryr mig inte.

Iallafall. Dagen var okej på jobbet. Imorgon ska jag och resten av mina kollegor iväg på teater i Karlshamn. Trevligt ska det faktiskt bli, att umgås med dom utanför arbetsplatsen, för dom är alla helt underbara! Biljetter har jag sålt som bara den, speciellt till Diggeloo som ska vara här i Ronneby i helgen. Funderar på att gå dit på genrepet på fredag, kan bli mysigt.

Nu borde jag städa undan lite..